"Henrik", som av säkerhetsskäl intervjuas anonymt, motsätter sig det han upplever som en degradering och överväger att efter mer än 30 år som anställd lämna Försvarsmakten för en civil karriär.
Bara på hans regemente har ett tiotal redan slutat.
– En person satt på en helt unik kompetens, två till är på väg att försvinna. De får jobb i försvarsindustrin direkt. Det är försvarshemligheter som försvinner rakt ut i den svenska industrin.
Själv har han ett jobberbjudande som han överväger att ta. Det skulle innebära en löneförhöjning på 40 procent.
Införandet av det så kallade trebefälssystemet innebär att officerare med kaptensgrad eller lägre som är utbildade i det äldre NBO-systemet antingen ska kompetensutvecklas mot en högre officersgrad eller byta grad till en specialistofficersgrad. I Henriks fall innebär det att han går från kapten till den lägre graden fanjunkare.
Massivt motstånd
Även om den korrekta termen är byte av personalkategori, talar många om degradering och upplever att deras kompetens och det som de strävat efter inte värdesätts.
– För det första är jag inte utbildad till något annat än officer och kapten. Alla befattningar jag har haft har varit knutna till det, säger Henrik.
Han jämför med om en sjuksköterska, som har en högskoleutbildning, får veta att hon från och med måndag är undersköterska.
– Det här är personer som slitit för att först bli löjtnant och sedan kapten, säger Officersförbundets Lars Fresker när han ska förklara varför frågan om så kallad omgalonering är så infekterad och känslig.
Ett antal personer har frivilligt gått med på att byta grad, men Officersförbundet bedömer att runt 300 personer motsätter sig. Det innebär runt 300 mbl-förhandlingar, först lokalt, sedan centralt och några av dem kommer troligen att gå vidare till Arbetsdomstolen, säger Lars Fresker.
Begär stopp
Förhandlingarna riskerar att bli en tidskrävande process och nu begär Officersförbundet att Försvarsmakten drar i bromsen.
– Nu måste man stoppa den tvingande omgaloneringen. I och med omvärldsläget och det eventuella Natomedlemskapet känns det som helt fel sak att lägga tid och resurser på. Dessutom handlar det om trovärdighet för de som redan är specialistofficerare.
Men Försvarsmakten kommer inte att stoppa processen, säger Jonny Lindfors, som är förbandsproduktionschef och den som ansvarar för trebefälssystemet.
– Att ett antal fall beräknas gå till mbl-förhandlingar är en del av processen. Om man i något fall väljer att driva det till Arbetsdomstolen så är vi beredda att ta den prövningen också – även om jag hoppas att vi inte ska behöva komma dit.
Officersförbundet vänder sig inte mot själva införandet av trebefälssystemet, men anser att förarbetet varit dåligt. Det finns fortfarande frågetecken kring lön- och karriärutveckling som skapar oro bland medlemmarna. Försvarsmakten har också varit dålig på att förklara nyttan med omgaloneringen, anser Officersförbundet. Många av de berörda kommer att ha exakt samma befattning och göra samma sak.
Alla behövs
Officersförbundet har ingen exakt sammanställning på hur många som slutat på grund av trebefälssystemet, och det kvittar, anser Lars Fresker.
– Vi har redan brist på yrkesofficerare. Vi behöver varenda en.
Jonny Lindfors håller med om det.
– Så är det. Alla behövs. Det enda jag kan hoppas är att vi faktiskt erbjuder en så bra utveckling att man kan komma förbi de känslomässiga skälen – som jag har väldigt stor förståelse för – men att man kanske ser möjligheterna också.
– Där är det upp till bevis för oss som arbetsgivare och jag känner mig trygg med att påstå att det kommer att bli bättre. Det kommer definitivt inte att bli sämre.
