Militärinsatsen på Gotland väcker intresse

Europa ser på när tre ryska landstigningsfartyg seglar ut från Östersjön. Men Försvarsmaktens insats fortsätter på Gotland.
–Vi har god förmåga om det skulle behövas, säger plutonchef Kristoffer Rahlskog.

Plutonchefen Kristoffer Rahlskog på väg ned i luftvärnskanonvagnen.

Plutonchefen Kristoffer Rahlskog på väg ned i luftvärnskanonvagnen.

Foto: Karl Melander/TT

Försvar2022-01-17 15:06

Det stormar i Visby på måndagen. Färjor och flyg är inställda och Leonie Paul är på väg mot universitets campus vid hamnen, där hon jobbar som lärare. Hon är tyska, och hennes pappa ringde precis från Frankfurt och frågade hur det står till på ön.

– Han har läst i tyska tidningar om att Sverige är rädda för en rysk landstigning på Gotland, berättar Leonie Paul.

Den ökade militära närvaron på ön handlar inte om en höjd beredskapsnivå, utan en omfördelning och förstärkning av resurser i beredskap, understryker Försvarsmakten.

– Jag är inte alls orolig. Men det är irriterande att det ska behövas, säger Leonie Paul och fortsätter:

– Det känns märkligt att den här lilla ön, ett svenskt semesterparadis, plötsligt befinner sig mitt i de internationella spänningarna.

Närvaron ska ses med bakgrund till det spända läget mellan Ryssland och Ukraina, samt en ökad rysk aktivitet i Östersjön, enligt Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

Enheter flyttade

Enheter har förflyttas till ön från fastlandet. Olika insatser görs på ön, både i det dolda samt med synliga patruller.

– Vi såg en stridsvagn förra veckan. Annars är det inte särskilt synligt här i Visby, konstaterar Visbybon Mariette Nicander.

– Vi som bor på ön är ju vana att ha försvaret här, tillägger väninnan Agneta Andrée.

Plutonchefen Kristoffer Rahlskog sticker upp huvudet ur en bepansrad luftvärnskanonvagn. Han tillhör Gotlands regemente P18 och är fast stationerad på ön, berättar han för tyska och norska journalister som har stämt träff med Försvarsmakten vid hamnen.

– Vi patrullerar och visar att vi finns här. Vanligtvis övar vi, nu har vi en skarp insats. Vi jobbar dygnet runt, annars skiljer det sig inte särskilt mycket mot hur vi brukar ha det, säger han.

På fredagskvällen anlände delar av Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka från Norrbottens regemente I19.

– Vi lär oss mycket av att öva med andra förband i en större kontext. De får också öva i en annan terräng än vad de är vana vid. Det är viktigt, säger Rahlskog.

"God förmåga"

TT: Hur pass stridsberedda är ni?

– Vi har god förmåga om det skulle behövas. Vi visar närvaro, vi övar och ser till att må bra.

TT: Hur har reaktionerna från allmänheten varit?

– Överlag bra. Vissa är lite oroliga. Men det finns ingen anledning till oro. Jag har min familj här, de sover gott om natten och jag sover gott om natten, säger Rahlskog.

I förra veckan förde Ryssland in ett antal ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. Därmed fanns totalt sex sådana fartyg i området.

Att ryska fartyg är där är inget konstigt i sig, men antalet avvek från normalbilden. Nu lämnar tre av fartygen Östersjön igen via Öresund, enligt Försvarsmakten

– Jag tycker att det är bra att vi markerar med en ökad närvaro, att det syns och hörs att det svenska försvaret är på plats, säger Mariette Nicander och fortsätter:

– Vad som är oroväckande är hur Putin ska lägga sig i andra länders sak och bestämma vilka som ska få gå med i Nato.

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!