Civilplikt innebär att svenska medborgare kan få rycka in till samhällsviktiga verksamheter, som sjukvård och räddningstjänst, vid höjd beredskap eller krig.

Sedan 2008 utbildas inga civilpliktiga, men nu ger regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att förbereda en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst.

MSB ska identifiera personer som har räddningstjänstkompetens men som i dag inte arbetar med det. Inledningsvis kan det omfatta 1 500-2 000 personer.

– Gruppen kan utgöra en förstärkningsresurs vid höjd beredskap eller väpnat angrepp, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Erfarenheter från Ukraina har visat vilken enorm press de här funktionerna sätts under när civil infrastruktur och civil befolkning attackeras.

Deltidsbrandmän

Redan vid årsskiftet kan den här första gruppen av civilpliktiga vara på plats, enligt MSB.

Framför allt handlar det om deltidsbrandmän som ska snabbutbildas.

– Den kommunala räddningstjänsten har register över de här individerna. Det är den första källan vi ska gå på, säger Charlotte Petri Gornitzka, MSB:s generaldirektör.

Det kan också handla om personer som gått MSB:s utbildningar för räddningstjänstpersonal tidigare. Det finns ingen särskild åldersgräns – kompetens och kapacitet är det som avgör.

MSB hoppas att frivillighet räcker.

– Men skulle det visa sig att intresset är lågt kan man behöva stärka innebörden av vad plikt innebär, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Mångfalt fler

På sikt måste civilpliktiga inom räddningstjänsten öka betydligt mer än vad som föreslås i detta första steg, bedömer MSB.

– Vi talar mer om 10 000–20 000 än om 3 000 i en förstärkningsresurs, säger Petri Gornitzka.

Att nå de nivåerna tar sannolikt ytterligare minst tre år, säger hon.

I dag finns inte mer än en "handfull" civilpliktiga totalt kvar i Sverige, enligt Bohlin.

Vapenfri tjänst

Regeringen öppnar för att det längre fram kan bli aktuellt att hämta civilpliktiga ur värnpliktsunderlaget.

– Vi ser en horisont där fler och fler kommer att omfattas av värnplikt, där den värnpliktiga kadern inte bara består av människor som aktivt vill göra värnplikten. Då finns det också en principiellt angelägen dimension om att man ska kunna välja vapenfri tjänstgöring till exempel, säger Bohlin.

Civilplikten kan också komma att aktiveras inom fler områden, som exempelvis sjukvård och skola. Frågan ses just nu över av regeringskansliet.

På torsdag tar regeringen beslutet om uppdraget till MSB. Myndigheten ska redovisa sina slutsatser senast den 1 mars.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift i faktarutan om vad civilpliktig befattning får omfatta.