– Om det finns en risk att det uppfattas som att man inte har kontroll kanske man väljer att agera på ett sätt för att påvisa att man har kontroll, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) sedan två månader.

Det kan dels handla om ökad repression mot den ryska befolkningen, men också att Putin gentemot andra länder visar att han har kontroll på de ryska militära förmågorna.

– Och då i ett syfte att visa att han är den starka ledaren och att det är stabilitet i regimen.

Nya kärnvapenhot?

Helgens förlopp var enligt Must-chefen "mycket uppseendeväckande", och Must utesluter inte nya ryska kärnvapenhot eller andra militärtekniska åtgärder i kuppförsökets spår när Putin vill visa sig stark.

– Det är exempel som funnits i det ryska narrativet och sådant man har kommunicerat gentemot det kollektiva väst, säger Thomas Nilsson.

Efter upprorsförsöket uppges Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin och hans legosoldater ha fått en fristad i Belarus – något som oroar grannländerna. Lettland och Litauen har uppmanat Nato att stärka sin östra gräns.

Must bedömer dock inte att hotet mot Sverige påverkas med anledning av händelserna.

– Inte direkt. Det återstår att se vart det tar vägen. Men hotet mot Sverige är redan allvarligt, säger Thomas Nilsson.

Ryssland har redan visat att landet är berett att ta stora risker och använda militära maktmedel för att få igenom sin vilja, säger han.

Inget andrum

Must-chefen varnar därtill för att Ryssland så snart det går kommer att återuppbygga sin militära förmåga. Nya förband kommer sannolikt att anpassas efter lärdomar landet dragit i Ukraina.

– Det vore ett misstag att tro att tillfälligt förlorad rysk militär förmåga ger ett andrum, säger han.

Den ryska strategin i Ukraina att nå ett snabbt avgörande genom att slå ut viktiga samhällsfunktioner och oskadliggöra statsledningen (vilket dock misslyckades) är något som också Sverige måste kunna möta, anser han.

– Även vi måste förvänta oss att en motståndare kommer att försöka lamslå eller slå ut beslutsfattande funktioner och kritisk infrastruktur.

Försvarsviljan avgörande

Nilsson framhåller den ukrainska motståndskraften och försvarsviljan som avgörande.

TT: Har vi det i oss på samma sätt som ukrainarna?

– Jag är fullt övertygad om att vi har det. De heroiska insatser och det lidande ukrainarna är beredda att utstå för att deras land ska finnas kvar är jag inte så säker på att de hade naturligt långt tillbaka. Men när det väl händer ställer individer och samhälle om.