Riskerna för svensk säkerhet har ökat, konstaterar den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) i sin årsrapport. Säkerhetsläget i Europa och Sverige är det allvarligaste på flera årtionden, och situationen påminner om kalla kriget – men med färre spelregler och lägre förutsägbarhet.

Samtidigt visar Ukrainakriget att Ryssland sänkt sin redan låga tröskel för att använda våld och är berett att ta mycket stora risker.

– Vi kan konstatera att den europeiska säkerhetsordning som vi kände inte längre existerar. Skulle Ryssland vinna kriget har vi ett ännu mycket farligare läge, säger Must-chefen Lena Hallin till TT.

Hon framhåller att västländernas militära stöd till Ukraina fortsatt är mycket viktigt.

Oklart om storoffensiv

Om Ryssland inlett sin förväntade storoffensiv kan Must däremot inte säga.

– Det återstår att se de kommande veckorna. Det kan vara så att man gjort det, men att den ser ut på ett annat sätt än man tänkt sig, med hänsyn till de resurser som finns till förfogande.

– Det pågår hårda strider men vi kan konstatera att det inte har skett några större förändringar kring frontlinjen.

Trots att ryska styrkor förflyttats till och lidit stora förluster i Ukraina beskrivs det ryska militära hotet mot Sverige som "påtagligt". Rysslands förmåga i luft och till sjöss är i princip intakt. Förband finns tillgängliga i såväl Östersjön som uppe på Kolahalvön. När Finland och Sverige går med i Nato finns risk att Ryssland förstärker ytterligare.

– Ryssland får då en betydligt längre gräns mot Nato. Den kommer man att vilja stärka mer än man gjort tidigare, säger Lena Hallin.

Musts bedömning är samtidigt att Sverige är säkrare efter att ha fått status som så kallad "invitee", inbjuden medlem, till Nato och fått bilaterala säkerhetsförsäkringar från flera tongivande länder.

Kan slå snabbt

Nato-chefen Jens Stoltenberg och svenske ÖB har varnat för att kriget i Ukraina kan eskalera och dra in den västliga försvarsalliansen. Ett tänkbart scenario är en oavsiktligt incident som leder till upptrappning. Men Rysslands ökade tendens att ta stora risker måste också läggas in i kalkylen, enligt Must.

TT: Om Nato dras in i kriget – skulle angrepp riktas även mot Sverige?

– Det är svårt att säga, men vi ligger där vi ligger. Vi har flera Natoländer som gränsar till oss. Klart är att vi skulle bli påverkade på ett eller annat sätt.

Den norska motsvarigheten till Must (Etterretningstjenesten) konstaterar i sin årsrapport att Ryssland, vid en konflikt med Nato, kan komma att slå till snabbt med exempelvis robotar mot kritisk infrastruktur. Om detta är ett scenario som även Must ser framför sig vill Lena Hallin inte säga.

– Vi tittar på många olika alternativ, både de farligaste och de troligaste, men exakt hur de ser ut pratar vi inte om.

Kort varningstid

Det är samtidigt ett faktum att Ryssland fokuserat på att utveckla extremt snabba robotar, så kallade överljudsrobotar eller hypersoniska robotar, och att varningstiden för ett angrepp skulle kunna bli mycket kort om Kreml väl bestämmer sig.

– Vi följer utvecklingen både själva och tillsammans med våra partners för att kunna ge förvarning om vi ser något som tyder på att man skulle börja förbereda för att göra nånting, säger Hallin.

Hon framhåller att den ryska förmågan i grunden inte förändrats.

– Den har egentligen funnits där sedan länge. Utan det är frågan vad man skulle vilja åstadkomma med det och i vilket skede man skulle vilja göra det.

Kärnvapenövningar

Det ryska kärnvapenhotet har hängt tungt över Ukrainakriget. Enligt Must moderniserar Ryssland sina kärnvapensystem och övar regelbundet med kärnvapenförband.

TT: Sker det även i vårt närområde?

– Det sker där Ryssland har sina förband grupperade och där man tränar och övar. Det kan ibland ske i vårt närområde och ibland i andra delar, säger Lena Hallin.

Must varnar även för hybrida metoder och ökad illegal underrättelseverksamhet mot Sverige. Ryssland har fortsatt ett starkt intresse av att fördröja och försvåra Sveriges Natoprocess. Men om landet haft ett finger med i spelet i de senaste protestaktionerna är oklart.

– Vi kan inte tydligt säga att det är så, däremot kan vi konstatera att det naturligtvis ligger i deras intresse att det sker.