Det är tydligt att Ryssland underskattat Ukrainas motståndskraft, enligt Daniel Olsson.
Han säger också att Moskva missbedömt sammanhållningen inom EU och de övriga västländerna.
– Det ingick inte heller i den ryska kalkylen att flera europeiska länder skulle göra långtgående förändringar av sin säkerhets- och försvarspolitik, säger Daniel Olsson.
Risk för incidenter
Inte minst är det viktigt att Tyskland ska öka sin försvarsbudget till 2 procent av BNP, säger Daniel Olsson.
Han fortsätter med att säga att de ryska militära målen inte alls har uppnåtts under kriget, och att fler missbedömningar mycket väl kan komma framöver.
Detta i ett läge där Ryssland är pressat av att inte ha uppnått sina mål i Ukraina, av trycket av sanktionerna samt av ett potentiellt missnöje på hemmaplan.
– Därtill har risken ökat för militära incidenter, som oavsiktligt skulle kunna leda till en eskalation mellan Ryssland och väst. Det gäller även i Sveriges närområde, säger Olsson.
Påminner om kalla kriget
Olsson pekar också på att det är uppenbart att Moskva är villigt att ta mycket stora risker för att nå sina militära och politiska mål.
Vidare understryker han att det säkerhetspolitiska läget har förvärrats ytterligare och tillägger att Must bedömer att det kommer att vara bestående under en längre tid.
Mest troligt är att Ryssland isoleras av väst, för att förhindra en rysk expansion på en rad områden – territoriellt och militärt, men även politiskt och ekonomiskt.
Säkerhetsläget i Europa går därmed i en riktning mot förhållanden som påminner om tiden före 1989, säger Olsson.
– Men troligen med färre spelregler och mindre förutsägbarhet än vad som var fallet under huvuddelen av kalla kriget.