– Dels är det stora avvikelser från riksdagens tidigare försvarsbeslut, trots att Försvarsmakten fått stora mängder pengar. Dels är det frågan om vilka slutsatser vi drar av det som sker i Ukraina. Jag undervärderar inte flyg- och marinstridskrafternas mycket viktiga roll, men det är ju armén som har den stora betydelsen, säger den förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) till tidningen.

Även KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson är kritisk och kallar förslaget "obegripligt" mot bakgrund av det rådande säkerhetspolitiska läget.

Överbefälhavaren har motiverat förseningarna med försvarets anpassning till Nato och det omfattande stödet till Ukraina, men framhållit att ambitionen om att rusta upp armén i grunden ligger kvar.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) vill i dagsläget vare sig vill "tillskriva eller avskriva" något av ÖB:s förslag, säger han till DN.

– Utan nu får ju Försvarsberedningen arbeta med det här underlaget och analysera helheten.

Det militära rådet är ett av underlagen till riksdagens nästa försvarsbeslut 2024, som ska staka ut riktningen för försvarets utformning 2025-2035.