I sitt tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen pekade Bydén på lärdomar från kriget i Ukraina.
En är att ett lands stridande förband måste ha en "robusthet på riktigt."
– Det som visat sig från Ukraina är att när system degraderas så måste vi fortfarande kunna fungera med enkla metoder, säger Bydén till TT.
Det handlar till exempel om att planera med karta, papper och penna. Och se till att information och order kan nå de stridande när säkra elektroniska system inte längre fungerar.
Använda ordonnans
– Man kanske till och med måste köra ut en order via en ordonnans, säger Bydén.
Enligt honom blir det därför viktigt att öva förband med system som inte fungerar fullt ut och med ofullständig information.
– Trots ett väldigt modernt och utvecklat samhälle, så kommer ingenting att fungera i vissa delar, medan andra delar är nästan opåverkade. Det är det vi ser i Ukraina just nu, säger Bydén.
– Det är vissa saker vi måste hålla fast vid, det simpla och enkla när inget annat fungerar - så vi inte blir handlingsförlamade, så att vi fortsätter att jobba trots att det blir mörkt och tyst.
En annan lärdom ÖB drar från Rysslands krig i Ukraina är att Försvarsmakten snabbt måste kunna implementera ny teknologi som oftast är civil, direkt ut på slagfältet. Det kan till exempel handla om att ta fram en app där civilbefolkningen enkelt kan rapportera fiendens trupprörelser.
Vår försvarsvilja
Ytterligare lärdomar är att se till att utrustning, ammunition, livsmedel och sjukvård kan nå fram till de stridande förbanden. ÖB pekar på att Ryssland underskattat logistikens utmaningar.
Bydén är imponerad av det ukrainska soldaternas moral och civilbefolkningens försvarsvilja. Han pekar samtidigt på att den ryska moralen har sviktat.
TT: Är försvarets moral och folkets försvarsvilja en osäkerhetsfaktor i Sverige?
– Nej, det oroar inte mig. När vi mäter försvarsvilja och gör det över tiden så ligger vi högt i de frågor som ställs till medborgarna, säger Bydén.
Han pekar också på att det var många svenskar som ville engagera sig i frivilligorganisationer när kriget bröt ut.
Bydén understryker dock att det är viktigt att lära sig hur moral och försvarsvilja byggs upp.
– En högmotiverad försvarsmakt kan ju stå emot en större angripare, säger han.
Trupp utomlands
Ytterligare en lärdom ÖB drar från kriget är hur viktigt luftförsvaret är för att se till att motståndaren inte får luftherravälde.
Försvarsmakten står inför stora förändringar. Försvaret ska rustas upp och samtidigt anpassas till Nato. Regeringen vill att Sverige engagerar sig fullt ut i Natos kollektiva försvar. Sverige ska till exempel ingå i Natos gemensamma missilförsvar, luftpatrullera över Baltikum och vara redo att placera svenska soldater i Natos multinationella styrkor i Baltikum.
TT: Är det rimligt att vi har svenska förband i Baltikum i fredstid?
– Det är helt logiskt. Som fullvärdig medlem förväntas vi kunna bidra med trupp, oavsett om det är på marken eller incidentberedskapen i luften.
Natolandet Danmark har i dag en bataljon på cirka 500 soldater i Lettland. Norge har ett kompani i Litauen.
ÖB tillägger att Sverige även ska vara beredd att stödja Natos försvar längs den östra gränsen även längre söderut.
Värnpliktiga kan med dagens regler inte användas i de förbanden.
– Vi kan utnyttja värnpliktiga i övningsverksamhet även i andra länder, vi har gjort det till exempel i Norge, säger ÖB.
– Men vi använder inte värnpliktiga i skarp verksamhet utomlands.
"Går tungt"
ÖB tycker att det är en självklarhet att Sverige tar ett ansvar för försvaret i vårt närområde.
I Finland finns en oro för att stora Natoländer som USA och Storbritannien minskar sin närvaro i Baltikum när de nordiska länderna får ett större ansvar.
Den oron delar inte Bydén.
– Min uppfattning är att ju mer ansvar vi som lever och bor i den här regionen tar, desto större sannolikhet att vi får stöd den dagen vi behöver det.
I sitt tal i Sälen var ÖB:s budskap till politikerna att Försvarsmakten nu "går tungt", det vill säga att man jobbar hårt med upprustningen och anpassningen till Nato, samtidigt som de skarpa insatserna ökat, till exempel flygets incidentberedskap.
Enligt ÖB går det arbetet bra och Försvarsmakten får de resurser som behövs.
– Politikerna kan inte göra mer, men de kan heller inte förvänta sig att vi kommer att kunna göra hur mycket som helst, säger Bydén.
– Vi kan ju inte hamna i en situation där vi är helt slutkörda, om det är så att vi behöver växla upp ytterligare. Omvärldsläget kan ju bli ännu sämre.