Sverige har i en historisk satsning gett ifrån sig försvarsmateriel för totalt 17 miljarder kronor till Ukraina. Det handlar bland annat om tio Leopardstridsvagnar, 50 stridsfordon 90 och artillerisystemet Archer.

Men enligt ÖB krävs det mer för att Ukraina ska kunna stå emot Rysslands fullskaliga anfallskrig.

– Vi har förstått och vet att det behövs mer. Och det kommer mer, säger överbefälhavare Micael Bydén.

"Inga begränsningar"

Statsminister Ulf Kristersson uppgav i våras att Sverige levererat "lejonparten av det vi kan göra i avancerande vapensystem".

TT: Har Sverige mer tungt militärt stöd att ge?

– Nånstans går det en gräns. Vi har fortfarande uppdraget att försvara det här landet mot väpnat angrepp, då kan vi inte stå tomma. Men det kan vara så att vi kan ta en ytterligare risk, att vi kan ge mer, säger ÖB.

Det handlar inte bara om vapen och materiel utan även om utbildning och ekonomi. Bydén nämner köp av ammunition till Ukraina, olika försörjningslösningar för att fortsätta driva det Sverige redan har donerat, och fortsatt utbildning av ukrainska soldater.

Fler beslut kommer, säger han.

– Det jag ansvarar för, där lägger vi egentligen inga begränsningar på särskilda system. Utan vi ska ha tillräckligt för att klara av vår uppgift i det omvärldsläge som råder.

"Kommer göra skillnad"

I Ukraina pågår just nu intensiva strider mellan ukrainska och ryska styrkor i motoffensiven. De svenska stridsfordonen och stridsvagnarna är sedan några veckor på plats i landet.

– Jag kan inte uttala mig hur det går resultatmässigt. Men de kommer att göra skillnad i de områden de sätts in.

Om stridsfordonen och vagnarna varit i skarp strid kommenterar han inte.

TT: Utifrån den information du har, var det här rätt satsning?

– Svar ja. Men krig är farligt och det innebär inte bara att allting går vägen. De här stridsfordonen och stridsvagnarna kommer att utsättas för svåra situationer, precis som alla andras.

Nato-brigad dröjer

Det omfattande vapenstödet till Ukraina har påverkat den svenska försvarsförmågan, och kan ta tid att återanskaffa.

Samtidigt står Försvarsmakten inför utmaningen att växa i raketfart – och integreras i Nato. I medier har det till exempel nämnts att en svensk brigad på 5 000 soldater ska stå till Natos förfogande vid kris eller krig. Det är något som kan dröja, enligt Bydén.

– Den här brigaden, som inte är beslutad, är vad de kallar ett "stående förband", en brigad med anställd personal i hög beredskap som man kan använda här och nu. Där är inte vi än.

Försvarsmakten jobbar i dag mot att få tre fullt ut fungerande brigader. Under militärövningen Aurora 23 jobbade armén med en brigad och "spelade med" ytterligare två.

Nya miljarder

På onsdagen meddelade regeringen att den utökar försvarsanslagen under de två kommande åren med totalt 32 miljarder kronor.

– Det ligger inte inom ramen för mitt uppdrag att gå omkring och vara nöjd. Men det är stora satsningar på försvaret, vi känner av det, det förpliktigar och är något vi ska hantera på bästa sätt för att få ut så mycket militär effekt som möjligt, säger Bydén.

Rättad: I en tidigare version angavs fel tal på försvarsanslagen. Rätt ska vara miljarder.