Det innebär fortsatta beredskapsanpassningar för försvaret. Till exempel höjd incidentberedskap, mer flyg i luften, ökad sjöövervakning och fler övningar.

– Intensiteten i vår verksamhet har varit hög, säger Bydén.

Han uttrycker det som att förbanden fortsatt går "tungt", vilket utmanar Försvarsmaktens uthållighet. Denna höjda aktivitet i Försvarsmakten kan behövas under lång tid framöver.

– Vi bedömer dessvärre att ett slut på kriget är avlägset, säger Bydén.

Det finns, enligt ÖB, inga tecken på att Ryssland tonat ned målsättningarna att ta över mer territorium i Ukraina, även om man dragit ned på tempot.

"Får inte ske"

Försvarsmakten bedömer att Ryssland nu vill konsolidera de positioner i östra och södra Ukraina som Ryssland erövrat sedan 24 februari, innan man tar nästa steg. De områdena kan sedan komma att användas för framtida ryska erövringståg mot resterande delar av Ukraina.

– Det är inget som behöver hända i år, det kan hända om några år, säger Bydén.

Enligt honom är den ryska förhoppningen att den västliga sammanhållningen och beslutsamheten under den tiden ska krackelera.

– Det får inte ske, säger Bydén.

Modest agerande

Försvarsmakten räknar också med att Ryssland fortsatt kommer att utgöra en oförutsägbar aktör i vårt direkta närområde. Hittills har dock till exempel antalet kränkningar av svenskt territorium inte varit fler än tidigare.

– Det vi ser så här långt är ett ganska modest agerande. Men retoriken är rätt hård emellanåt, säger Bydén.

Han varnar dock för att slappna av och tillägger att Försvarsmakten inte utesluter någonting.

– Bara för att Ryssland inte gör något emot oss i detta läge, så innebär det inte att man inte gör något längre fram.

ÖB konstaterar att de ryska militära resurserna, framför allt de markbundna, till stor del är uppbundna i Ukraina.

– Just nu ser vi inga oroväckande ryska militära rörelser längs våra gränser, säger Bydén.

Höga förväntningar

Han tycker att Sveriges beslut att ansöka om Natomedlemskap är militärstrategiskt helt rätt. Försvarsmakten håller nu på att ta fram en rapport till regeringen om vad Sverige skulle kunna bidra med i Nato.

Först och främst handlar det om att kunna försvara Sveriges eget territorium, men också att bidra till att avskräcka Ryssland från att angripa andra Natoländer.

Det är ännu för tidigt att säga vad Sverige ska bidra med, men ÖB säger:

– Vi får vara beredda på att det är en hel del förväntningar på oss.

Exempel vad som kan komma att övervägas är svenskt bidrag till Natos multinationella stridsgrupper i Baltikum eller att ha trupp redo för att kunna vara med och försvara Finland.

– Är det permanent närvaro i Baltikum vi ska satsa på eller göra något tillsammans med Finland eller någon insats någon helt annanstans? säger ÖB.

Politiska beslut

Hur Sveriges bidrag till Natos kollektiva försvar ska se ut är en fråga för regering och riksdag. ÖB konstaterar dock att när den svenska Malistyrkan tagits hem om ett år, då har Försvarsmakten bara runt 50 personer kvar i internationell tjänst.

– Det är all time low. Jag tror inte att det speglar den politiska viljan och ambitionen i Sverige, säger han.

Bydén räknar därför med att Sverige kommer att fatta beslut om att bidra till Natos kollektiva försvar utanför Sveriges gränser.

Ytterligare en fråga som ÖB tror kommer att övervägas inför ett Natomedlemskap är om försvarsalliansen ska kunna placera ut tung militär utrustning i förväg i Sverige. I Nato finns planer på att bygga upp sådana förråd av krigsmateriel i olika medlemsländer för att i en krissituation snabbt kunna skicka förstärkningsstyrkor dit.

Kärnvapen röd linje

Om Nato kommer fram till att det behövs ett särskilt operativt högkvarter för norra Europa, så kan frågan uppstå om det ska placeras i Sverige, eller något annat nordiskt land.

ÖB vill inte säga om Försvarsmakten vill ha ett sådant högkvarter på svensk mark, utan hänvisar till att det är ett politiskt beslut.

Att placera ut kärnvapen i Sverige är inte aktuellt.

– Det är uppenbart att det är en röd linje, så det behöver man inte diskutera, säger Bydén.

Om Nato placerar tung utrustning i Sverige eller en Natostab här i framtiden kan det bli motreaktioner från rysk sida, framför allt i form av att Ryssland placerar vapensystem och trupp närmare Sverige.

– Det ska man vara medveten om att det har man markerat, säger Micael Byden.