Sveriges försvar ska både rustas upp och anpassas till Nato. På måndagen lämnade överbefälhavare Micael Bydén sitt militära råd till regeringen om hur det ska gå till.
ÖB konstaterar att det rör sig om en stor omställning som Försvarsmakten står inför.
– Vi går från att ha varit militärt alliansfria till att bli allierade i ett kollektivt försvar. För oss innebär det att grundvalarna är fundamentalt förändrade för svensk försvarspolitik, säger Micael Bydén till TT.
Det militära rådet är ett underlag inför riksdagens försvarsbeslut som ska fattas 2024, och pekar ut hur det svenska försvaret ska utformas 2025–2035.
Ryssland det stora hotet
Och rådet innebär stora förändringar jämfört med tidigare.
2020, när nuvarande försvarsbeslut togs, hade Ryssland inte inlett sin storskaliga invasion av Ukraina, och Sverige hade inte skänkt bort stora mängder försvarsmateriel och inte heller sökt medlemskap i Nato.
Svensk försvarspolitik måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater, enligt ÖB.
– Det är inte en fråga om, utan när rysk militär förmåga är tillbaka på bredden efter förluster i Ukraina, säger Bydén.
ÖB vill se ett ökat fokus på luftförsvar, bland annat för att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar, och en ökad förmåga att använda och försvara sig mot drönare.
Operationer utanför Sverige
Två av arméns brigader prioriteras också för att tidigt kunna delta i Natos markoperationer, inte minst utanför Sveriges gränser.
– Att vara allierad kommer att innebära att vi behöver ha förband som är bemannade, utrustade och övade för att snabbt kunna gå in i operationer, säger Bydén.
Enligt ÖB är förväntningarna höga på att Sverige snart efter inträdet vid behov ska kunna gå in med förband i annat land.
ÖB vill även utveckla logistiken så att Sverige kan verka som "basområde" för allierade förband. Det kan innebära ny infrastruktur och förhandslagring av vapen och materiel.
– Vi måste ha klart för oss hur man kan frakta mängder av prylar som kommer, oavsett vad de väger och stora de är. De behöver finnas på våra vägar, järnvägar och de behöver komma in på våra flygplatser på nåt sätt så att man får fart på det.
TT: Ska det byggas nya baser för detta?
– Vi har de baser vi har, hamnar, flygbaser, stora garnisonsområden. Men att det kommer att behöva investeras mer är uppenbart.
ÖB betonar att försvaret avråder från "nya organisationsenheter", som flottiljer eller regementen. Däremot kan nuvarande baser behöva kompletteras med sådant som förråd och liknande, säger han.
Två brigader försenas
ÖB föreslår också att 10 000 värnpliktiga ska utbildas varje år redan från 2030. I dag utbildas runt 5 000-6 000.
TT: Kan det bli problem för Försvarsmakten att ställa om så kraftigt?
– Det blir en del utmaningar. Det är en stor mental förändring att bli allierad och Natomedlem. Här finns områden vi behöver jobba väldigt aktivt med, säger ÖB.
Av ÖB:s råd framgår samtidigt att två tidigare beslutade brigader försenas. Detta som en följd av både Natoanpassningen och stödet till Ukraina.
– Det finns en stor förståelse inom hela organisationen för detta. Ambitionen i grunden för armén ligger kvar med antal krigsförband och storheter. Det vi gjort är att vi skjutit den ambitionen ett antal år framåt, till förmån för att gå snabbare fram med delar av den här utvecklingen. Det är så vi måste göra.
"Kan inte göra allt"
TT: När kommer Sverige ha de fyra brigader som slås fast i försvarsbeslutet 2020?
– Då är vi snarare framåt 2035. Vi gör allt vad vi kan för att minska den förseningen, men det går inte att förvänta sig att en organisation i vår storlek gör allt det här samtidigt.
Bydén anser att man får se på vad försvaret gör istället.
– Det är inte bara en försening. Vi kommer också att få fram en förmåga tidigare som är riktigt bra, nödvändig och behövlig.