– Det är ju vad vi förväntar oss i ett sådant läge, att vi får en högre militär närvaro från länder vi normalt sett samarbetar med och från Natosidan, säger han till SVT Nyheter.
Det finns en oro för att en eventuell svensk Natoansökan ska leda till motreaktioner från Ryssland. Ökad militär Natonärvaro i närområdet kan vara ett sätt för alliansen att ge stöd eller skydd under ansökningsprocessen. Under den tiden omfattas inte Sverige av Natos säkerhetsgarantier.
– Om vi ska gå in i Nato så är det väldigt viktigt att det sker någon form av försäkringar från länder inom Nato om att man är beredd att försvara Sverige och Finland, säger Hultqvist till SVT.
– Det praktiska uttrycket kan vara närvaro av flygstridskrafter i området, det kan vara närvaro av marina enheter, det kan vara trupper som deltar i olika övningar.
En form av garanti?
På frågan om Hultqvist ser flottbesök och övningar som en form av säkerhetsgaranti svarar försvarsministern:
– Jag ser det som en del i ett gemensamt ansvarstagande. Det är klart att om vi kommer in i ett läge där vi ansöker om Natomedlemskap, då behövs det försäkringar och då ska man se den här typen av händelser och aktiviteter i det perspektivet.
Som exempel tar han den amerikanska missiljagaren USS Forrest Sherman som besökte Stockholm i mars, och de fartyg från flera Natoländer som i helgen besökte Stockholm.
Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson konstaterar att man bara som fullvärdig medlem i Nato får säkerhetsgarantier.
– Men Natos generalsekreterare har pekat på att man kan få säkerhetsfrämjande åtgärder när man bjuds in till försvarsalliansen, som möjlighet till större och mer kvalificerade övningar på svenskt och finskt territorium och kanske ökad marin närvaro från Storbritannien och kanske USA, säger han till TT.
"Is i magen"
Pål Jonson bedömer att det är mycket möjligt att Ryssland kommer att ta till "hybridmetoder" mot Sverige.
– Då gäller det att ha is i magen och hålla fast vid det beslut som tagits, säger han.
Både Hultqvist och Jonson deltog på tisdagen i ett möte med försvarsberedningen. Där siktar man på en överenskommelse om målet att nå en försvarsbudget på två procent av bruttonationalprodukten.
Den stora stridsfrågan är vilket årtal målet ska nås. Försvarsmakten bedömer att 2028 är realistiskt. M, KD, L och SD vill sikta på 2025. De menar att 2025 är möjligt om Försvarsmakten får större ekonomiska ramar för att köpa in försvarsmateriel tidigt.
Försvarsberedningen ska avsluta sina förhandlingar på onsdag och någon överenskommelse som innehåller ett årtal är inte i sikte. Den frågan kan dock komma att lyftas ut och utredas vidare senare.