Rustar för att försvara Sverige i rymden

Vårt beroende av rymden blir bara större – och därmed ökar även risken för att konflikter kommer att utspela sig just där. En attack skulle kunna betyda utslagna betalkort, eller flyg som tappar GPS-signaler. Nu rustar Försvarsmakten för att möta de hot som en rymdkonflikt kan innebära.

Ella Carlsson vill skapa en större medvetenhet om rymden, att det finns med i tanken när Försvarsmakten exempelvis lägger upp övningar.

Ella Carlsson vill skapa en större medvetenhet om rymden, att det finns med i tanken när Försvarsmakten exempelvis lägger upp övningar.

Foto: Tim Aro/TT

Försvar2022-12-03 14:00

Att havet och dess botten kan utgöra en arena för konflikt fick vi en tydlig signal om tidigare under hösten, då delar av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 saboterades. I rakt motsatt riktning finns en annan riskfylld domän: rymden.

"Krig och konflikter sker i allt större utsträckning i de gränsöverskridande rymd- och cyberdomänerna vilket ökar vikten av att säkerställa den nationella förmågan att verka inom dessa domäner", skrev som exempel ÖB Micael Bydén i sina militära råd till regeringen i början av november.

– Vi nyttjar rymden på ett sätt som vi inte gjorde för kanske 20 år sedan, förklarar överstelöjtnant Ella Carlsson, som i våras utsågs av Försvarsmakten till flygvapnets första militära rymdchef.

Hon beskriver hur samhället i dag är beroende av rymdarenan och satelliter som där finns, och exemplifierar med funktioner som gps-system, tidsangivelser och kommunikation.

– Tidsangivelsen är mycket viktigare än man tror. När vi nyttjar våra betalkort till exempel så får man en tidsstämpel från satelliter. Om det ligger nere kan handeln stoppas, säger Ella Carlsson.

– Många tjänster är oerhört integrerade i samhället och skulle någon av dem fallera på något sätt skulle det kunna få stora konsekvenser för näringsliv, välfärd, hälsa och ekonomi, fortsätter hon.

Ta över satellit

Lika mycket som de här tjänsterna kan hjälpa oss, utgör beroendet alltså även potentiella sårbarheter som kan utnyttjas för att tillfoga en motståndare skada.

Så rymdkonflikter handlar inte om något slags "stjärnornas krig" i en avlägsen framtid, vilket kanske är den första bilden man får i huvudet. Hotet finns här och nu, i form av risk för olika typer av sabotage. Klarar man inte att rå på motståndare på marken, med traditionella metoder, kanske man kan få ett övertag genom att ge sig på deras rymdförmågor.

Ett tillvägagångssätt kan vara att förstöra marksegmentet, då det krävs infrastruktur både i rymden och på marken för att kunna styra en satellit och få tillgång till data, förklarar Ella Carlsson.

– Sedan finns så klart cyberattacker, som exempelvis kan få en sensor på satelliten att rikta sig mot solen och på så sätt förstöras. Man kan också störa eller ta över en satellit och kontrollera den, och man kan förvanska data så att den inte stämmer med verkligheten.

Påverka via skrot

Antisatellitvapen, som har till syfte att förstöra eller skada satelliter, utgör ett annat hot. För ett år sedan sköt Ryssland ned en av sina egna satelliter, vilket påverkade både landets egna och andra nationers förmågor genom det rymdskrot som uppstod. 2007 genomförde Kina en liknande aktion mot en egen satellit.

– Det är "show of force" tänker jag, för att visa att man kan. Ett sätt att slå ut en motståndare är kanske inte att förstöra deras satellit. Man kan slå ut sin egen, i närheten av andras, och påverka via rymdskrot som slår sönder andras satelliter, säger Ella Carlsson.

Rymden tar nu allt större plats inom det svenska försvaret. En rymdavdelning byggs upp inom flygvapnet, och Försvarsmakten slöt i våras ett avtal med USA om utbyte av rymddata. Detta bidrar till en rymdlägesbild – att Försvarsmakten kan få koll på var, när och med vilken förmåga olika länders satelliter passerar Sverige. Information som kan skydda våra förmågor på mark.

– Om det kommer en satellit som inte vi äger så kanske vi vill skydda att vi lämnar kajen med en korvett, till exempel. Då kan vi invänta att satelliten passerat eftersom vi vet att den annars kan se det, eller lyssna av. Det handlar om att dölja aktivitet, som att vi klargör flygplan eller gör förbands- eller materielförflyttningar, säger Ella Carlsson.

Inget "vilda västern"

I avvaktan på kommande försvarsberedning är ambitionen även att rekrytera mer personal med inriktning rymden och satsa på utbildningar.

– Vi vill skapa en bottenplatta för alla – varje kadett, varje soldat, varje specialistofficer – så att vi skapar en medvetenhet om rymden som finns med då man lägger upp övningar och anskaffar materiel.

Ella Carlsson hoppas att Försvarsmakten inom en tioårsperiod ska kunna ha egna satelliter på plats och därigenom bedriva egen underrättelseinhämtning.

– Satelliter har sådan lång räckvidd. De kan se långt bortanför gränser där våra sensorer i dag inte har täckning, till och med på andra sidan jordklotet.

En annan viktig fråga är gemensamma regler för uppförandet i rymden.

– Där ser vi en viktig arena att vara med i och tillsammans med andra nationer ta fram handlingsregler, så att det inte blir vilda västern där uppe.

Både det militära och det civila har intresse av förmågor i rymden. Genom detta foto, taget med långtidsexponering, syns ett bälte av Space X Starlink-satelliter färdas över Kansas med syfte att bidra till satellitbaserat internet. Arkivbild.
Både det militära och det civila har intresse av förmågor i rymden. Genom detta foto, taget med långtidsexponering, syns ett bälte av Space X Starlink-satelliter färdas över Kansas med syfte att bidra till satellitbaserat internet. Arkivbild.
Fakta: Ella Carlsson

Är i dag rymdchef, tillika chef över rymdavdelningen, inom flygvapnet.

Inom Försvarsmakten har hon tidigare arbetat som flygtekniker på stridsflygplan och gjort tre vändor på utlandstjänst i Bosnien och Kosovo. Har även haft positioner som varit kopplade till arbete med forsknings- och teknikutvecklingsfrågor.

Är teknologie doktor i fysik vid Luleå tekniska universitet och hade som forskningsfokus planeten Mars. Har även en civilingenjörsexamen i rymdteknik från LTU, examensarbetet – också det om Mars – utfördes vid Nasa.

Har även arbetat civilt, bland annat som biträdande och vikarierande chef vid Institutet för rymdfysik samt på Esrange.


Fakta: Satelliter

Med satellit menas egentligen en naturlig eller konstgjord kropp som går i en bana kring en planet.

Den första konstgjorda satelliten var Sputnik 1 som sändes upp av Sovjetunionen 1957. Sedan dess, fram till 2020, hade nära 5 600 uppskjutningar ägt rum, som sammanlagt lyft upp mer än 9 800 satelliter till olika banor runt eller bortanför jorden. Uppskjutningstakten minskade efter kalla krigets slut för att återigen börja öka på senare år. Numer lyfter också varje uppskjutning upp fler satelliter i snitt och andelen små satelliter ökar.

I dag finns många olika typer av satelliter för både civilt och militärt bruk, som används för exempelvis kommunikation, positionering, väder, observation eller signalspaning.

GPS, Global Positioning System, är exempel på ett satellitnavigationssystem som används för mycket noggrann bestämning av positioner. GPS utvecklades ursprungligen av USA:s försvar för bland annat robotnavigering men har också fått civil användning.

Källa: ne.se, FOI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!