Så kan Sveriges väg till Natomedlemskap se ut

I maj ska Socialdemokraterna ge besked om partiet ändrar sin säkerhetspolitiska linje och säger ja till Natomedlemskap. Om det blir så skulle Sverige kunna vara medlem i försvarsalliansen redan till hösten.

Natos generalsekreterare, tvåa till höger, under ett möte med Natoländernas utrikesministrar i Riga i Lettland i november 2021. Arkivbild.

Natos generalsekreterare, tvåa till höger, under ett möte med Natoländernas utrikesministrar i Riga i Lettland i november 2021. Arkivbild.

Foto: Roman Koksarov/AP/TT

Försvar2022-04-23 19:24

Socialdemokraternas partistyrelse ska senast den 24 maj besluta om partiets nuvarande säkerhetspolitiska linje ska ändras. Beslutet kan komma att fattas även tidigare i maj, enligt partisekreterare Tobias Baudin.

Om S landar i att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato, kan regeringen komma att skicka in en intresseanmälan redan i slutet av maj eller början av juni, eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern redan är för ett svenskt Natomedlemskap. Även Sverigedemokraterna, som länge varit motståndare till Nato, har efter Rysslands attack på Ukraina öppnat för att tänka om.

Efter detta kan det gå relativt fort. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid flera tillfällen sagt att Sverige och Finland är de länder utanför alliansen som står Nato allra närmast.

– Jag tror att ansökningsperioden kan vara ganska smidig. Det enda jag säger i dag är att det inte finns några andra länder som är närmare Nato än Sverige och Finland, sade han tidigare i april.

Granskas fort

Efter att intresseanmälan skickats in ska den granskas av Nato. Eftersom Sverige och Nato redan har ett nära samarbete kan detta vara klart på bara några dagar, enligt bedömningar som Dagens Nyheter och SVT tagit del av, innan Sverige sedan får en formell inbjudan om att inleda förhandlingar för att ansluta.

Enligt Natos procedur för antagning av nya medlemmar hålls sedan samtal mellan representanter för landet som vill ansluta och experter på Nato. Där diskuteras bland annat försvarsfrågor och landets bidrag till Natos gemensamma budget, som avgörs proportionerligt utifrån storleken på ekonomin i relation till övriga medlemsländer.

Efter detta lämnar landet in en avsiktsförklaring där man bekräftar att man accepterar de skyldigheter och åtaganden som ett medlemskap innebär.

Washingtonfördraget

Nato förbereder sedan anslutningsprotokoll för den nya medlemmen till Washingtonfördraget, som utgör grunden för hela försvarsalliansen. Protokollen fungerar sedan som tillägg till fördraget och blir en del av det när det skrivits under av Natos medlemsländer, vilket innebär att det inbjudna landet då tillåts bli en part i fördraget.

Enligt underlag som regeringen samlat in, och som DN tagit del av, skulle detta steg troligen ske inför Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni.

När protokollen godkänts ska de ratificeras av samtliga medlemsländer i Nato. Ratificeringen kan se olika ut från land till land. I USA krävs till exempel två tredjedelars majoritet i senaten, medan Storbritannien inte behöver genomföra någon formell omröstning i parlamentet.

Varje beslut om en utökning av alliansen måste accepteras av alla 30 medlemsländer.

Minst fyra månader

Hur långt detta kan ta är inte helt klart, men Stoltenberg sade tidigare i april att denna process kan ta "några månader". Hans stabschef som deltog i ett möte med Moderatledaren Ulf Kristersson i april uppgav att den snabbaste tiden är fyra månader, enligt Kristersson.

– Det finns en praktisk minimitid för att alla parlament ska hinna ratificera, men det kan gå snabbt, sade Kristersson till TT då.

När samtliga länder ratificerat protokollen bjuder generalsekreteraren in det nya landet att ansluta till Nato, och då återstår endast för landet att ansluta i enlighet med sina nationella förfaranden. Efter att ha lämnat in de formella dokumenten till USA:s utrikesdepartementet blir landet officiellt Natomedlem.

Hur lång tid hela processen kan ta om regeringen väl beslutar att ansöka går inte att säga med säkerhet, men om ratificeringen sker inom den uppskattade tidsramen skulle Sverige kunna vara medlem i Nato till hösten.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!