Säkerhetsläget i Sveriges närområde har på mycket kort tid allvarligt försämrats i och med Rysslands krig mot Ukraina, konstaterar Försvarets radioanstalt (FRA) i sin årsrapport.

Krisen betecknas som den allvarligaste sedan andra världskriget, och för att förstå vad som händer har signalspaning mot strategiskt viktiga mål varit ett viktigt verktyg.

– Vi har följt den ryska uppbyggnaden runt Ukrainas gräns under lång tid, hela vägen fram till invasionen och även situationen efter det, säger Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA.

Den svenska signalspaningen sker från land, från flyg och fartyg. Med avancerad utrustning ombord kan FRA fånga elektronisk information i form av signaler från radar, navigeringsutrustning och vapensystem.

Trupprörelser

FRA är en av Sveriges hemligaste underrättelsetjänster och generaldirektören går inte in på några detaljer kring vad som snappats upp. Men han uppger att signalspaning generellt kan rapportera om bland annat trupprörelser, militärt materiel och vad som sker bakom kulisserna på den politiska scenen.

– Vi har bidragit med viktiga pusselbitar till de bedömningar som gjorts av regeringen och Försvarsmakten, säger Lyrvall.

Den säkerhetspolitiska krisen visar på vikten av goda underrättelser, enligt FRA.

– Behovet finns av att ha korrekta underlag så att våra beslutsfattare kan luta sig mot egen information och inte behöver vara beroende av att få den från annat håll, säger Björn Lyrvall.

En stor del av Sveriges försvar bygger på att vi kan förbereda oss på angrepp.

TT: Vad drar ni för slutsatser om hur signalspaningen behöver fungera utifrån vad ni sett kring Ukraina?

– Det kan behövas lite mer tid för att analysera det. Det som är klart är att vi har kunnat leverera på våra uppdragsgivares efterfrågan. Vi har aldrig skrivit så mycket rapporter som vi gjort nu i samband med utvecklingen under det senaste året, säger Björn Lyrvall.

En larmklocka

Även i Sveriges närområde har de militära aktiviteterna trappats upp påtagligt under året som gått, enligt FRA.

Rysk militär övningsverksamhet i Östersjöområdet har varit både mer omfattande och mer komplex än tidigare. I september hölls storövningen Zapad 2021 i den hårt militariserade ryska exklaven Kaliningrad på andra sidan Östersjön.

– Det fanns tecken på en verksamhet som gick utöver vad som varit fallet tidigare, säger Björn Lyrvall.

Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén har sagt att man just nu inte ser några oroväckande ryska militära rörelser i närheten av Sverige. Men ändras hotbilden är det FRA som kommer att fungera som larmklocka.

– Genom att vi har en ständig bevakning av vad som sker i vårt närområde i militärt hänseende och rapporterar det oavbrutet dygnet runt kan vi ständigt ligga i framkant och vara de som först rapporterar om något avviker mot normalbilden eller framstår som ett hot mot vår territoriella integritet, säger Björn Lyrvall.

Cybervapnet

FRA betonar också att hoten mot Sverige inte bara berör den militära arenan. Statliga cyberoperationer används för att hitta sårbarheter, skaffa sig information, utföra påverkansoperationer och spionera mot industri- och forskningsmiljöer.

FRA följer de allvarligaste hotaktörerna, det vill säga främmande makt, och behöver hantera många fler hot än tidigare.

– De har blivit mer systematiska, skickligare – de har mycket resurser. Där måste vi göra Sverige till ett svårt mål, säger Björn Lyrvall.

FRA har under 2021 också rapporterat om terrorismhot vilket gjort att Säpo kunnat avvärja konkreta hot. Signalspaning sägs i flera fall ha varit helt avgörande för att upptäcka hoten, enligt årsrapporten.