Stödpaketet à 4,3 miljarder kronor från svenskt håll består dels av artillerisystemet Archer, dels det något mera överraskande beskedet att Sverige ska bistå Ukraina med 50 stycken stridsfordon 90.
Det nya stödpaketet är tänkt att bidra när fokus flyttas över till markstrider, lyfter man från regeringens håll.
Från den militära sidan görs analysen att Sveriges besked tillsammans med liknande beslut från andra länder nu indikerar att stödet från väst gått in i en helt ny fas.
– Nu anser man att det inte räcker längre med lite ammunition, utan nu måste vi ta krafttag. Ryssarna har dessutom tiden på sin sida och då måste man göra något för att det här inte ska bli ett skyttegravskrig i fyra år, säger Rein Pella, lärare i vapenteknik på Försvarshögskolan.
– En ukrainsk offensiv är nödvändig. Det behövs dels för att befria landet, dels för att motivera omvärlden att ge ytterligare stöd. Det här kriget blir också dyrare och dyrare ju längre det håller på, främst då i människoliv, påpekar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.
Amerikanskt stöd
De båda framhåller uppgifter om att USA samtidigt förbereder ett mångmiljardpaket där man bland annat för första gången tänker leverera stridsfordonet Stryker till den ukrainska militären.
Frågan vilken typ av militärt stöd som Ukraina ska få har under kriget varit en känslig punkt – ska det handla främst om försvar eller ska det kunna bidra till att Ukraina kan gå på offensiven mot de invaderande ryska trupperna?
De senaste beskeden kan ge en förändrad bild bedömer bland andra Rein Pella.
– Nu börjar väst bygga upp en offensiv hos Ukraina. Har man en bataljon stridsfordon 90 med bra artilleriunderstöd är det är en väldigt kraftig enhet som kan bryta igenom de ryska försvarslinjerna och kan återta områden, säger han.
Artillerisystemet Archer har samtidigt efterfrågats från ukrainskt håll under lång tid. Genom att artilleripjäsen är monterad på en terrängvagn gör det att den kan förflyttas snabbt och bli svårare att slå ut av fiender. Granaterna kan skjutas i väg fem mil med extremt stor precision och dessutom under ett väldigt kort tidsförlopp.
Allt detta innebär dock inte att det saknas utmaningar kopplade till stödet. Tvärtom, poängterar såväl Joakim Paasikivi som Rein Pella. Precis som när det gäller stridsfordon 90 måste ukrainsk militär utbildas i att använda Archer.
Utbildas i Sverige?
– Archer är en av världens mest moderna artilleripjäser, vilket innebär att det är ett väldigt tekniskt system. Att bara kunna felsöka materiel även om det till 90 procent handlar om småfel – du måste ha den kunskapen. Annars kommer pjäsen att bara stå där, även om det bara handlar om en säkring för tio dollar, säger Pella.
Hur ska då det ske?
– Det är nog en av de större utmaningarna. Vi är en liten organisation, det finns bara teknisk personal i Boden, Karlskoga och Skövde. Hur man löser det här, att skicka ned någon till exempel till Polen eller lösa det här i Sverige, det vet jag inte.
Joakim Paasikivi spekulerar att ukrainsk militär kommer att utbildas på plats i Sverige. Dock kommer själva logistikkedjan med underhåll av försvarsmateriel att vara krävande.
– De här kommer att gå hårt så det blir frågor om reparation av stridsskador med vagnar som är helt eller delvis utslagna. Då måste det finnas en logistikkedja, som är en komplicerad del med reservdelar, verkstäder och kompetens.