Förhandlingarna om ett nytt militärt samarbetsavtal mellan USA och Sverige har pågått sedan januari. Enligt försvarsminister Pål Jonson har det gått snabbare än förväntat och denna vecka väntas avtalet vara klart.

– Jag räknar med att vi går i mål i närtid, och därefter kan signera avtalet under hösten, säger Jonson till TT.

Avtalet, Defence Cooperation Agreement (DCA), syftar till att Sverige lättare och snabbare ska kunna ta emot amerikanskt militärt stöd.

Befintliga baser

Jonson bedömer att det kan träda i kraft nästa höst. Då får USA tillgång till ett antal svenska militärbaser och kan börja lagra försvarsmateriel i Sverige.

– Det handlar om befintliga platser där Försvarsmakten redan finns runt om i landet, säger Jonson.

Hur många baser och vilka vill försvarsministern inte svara på. Men enligt DN har Östersund, Luleå, Göteborg och Gotland nämnts i förhandsdiskussionerna.

Jonson anser inte att överenskommelsen riskerar att öka hotet mot Sverige.

– Det är viktigt att vi har en stark amerikansk närvaro i norra Europa. Det är krigsavhållande och stabiliserande, säger Jonson.

Han framhåller att det även underlättar Natos möjligheter att försvara Baltikum och Finland.

Vapensystem?

Vilken typ av försvarsmateriel som ska lagras ska USA och Sverige gemensamt komma överens om.

TT: Kan det handla om stridsfordon, ammunition och vapensystem, som Himars?

– Det är svårt för mig innan avtalet är klart att gå in på. Men det beror helt på vilken typ av militära resurser amerikanerna och vi ser behov av att förhandslagra.

Även Natos regionala försvarsplanering spelar in, enligt Jonson.

Sverige kan säga nej till försvarsmateriel om man anser att det behövs.

– Avtalet bygger på svensk suveränitet, svensk lagstiftning och också samtycke, säger Jonson.

Under amerikansk lag

Avtalet reder också ut att amerikanska soldater ska lyda under amerikansk lag när de är i Sverige.

TT: Kan det bli kontroversiellt?

– Nej, vi har möjlighet att hantera de frågorna. Om ett brott av större strategisk eller principiell vikt begås kan vi "ta tillbaka det" och då blir det svensk rätt som gäller i så fall, säger Jonson.

Han säger också att Sverige inte lämnar ut personer som riskerar dödsstraff.

Norge, de baltiska länderna, Polen, Ungern och Tjeckien har redan liknande DCA-avtal. I Danmark och Finland pågår precis som i Sverige förhandlingar.