Mitt under Rysslands anfallskrig och Sveriges möjliga Natointräde befinner sig flygvapnet i en personalkris. En betydande andel av stridspiloterna har sökt tjänstledigt för studier, för att kunna byta till civila yrken. Även uppsägningar har inkommit.
Bakgrunden är ett missnöje om löner och arbetsvillkor, men framför allt ett statligt pensionsavtal från 2016 där pensionsåldern höjdes från 55 till 67 för piloter födda 1988 och senare.
Cirka 90 stridspiloter fick i ett slag förändrade förutsättningar, jämfört med då de hade antagits till utbildningen.
"Detta är ett av huvudskälen till att Försvarsmakten de senaste åren sett en ökad förtidsavgång bland piloter – de söker sig i 30–40-årsåldern till en annan karriär", skriver Försvarsmakten i en hemställan till Arbetsgivarverket, som ansvarar för pensionsavtalet i den statliga sektorn.
"Ur både ekonomiska och förmågemässiga perspektiv är det mycket olyckligt att piloter mitt i sin flygkarriär, när de utgör ryggraden i systemet, väljer en annan yrkesbana", fortsätter Försvarsmakten.
Kan dröja in i augusti
Enligt Dagens Nyheter handlar det om ett 40-tal av flygvapnets drygt 100 stridspiloter som är på väg bort. Flygvapenchef Carl-Johan Edström har själv beskrivit situationen som "ett prekärt läge, en kris".
– Med tanke på den försämrade omvärldsutvecklingen är en fungerande personalförsörjning jätteviktig för oss, när vi ska tillväxa och gå in i Nato, sade Edström till TT i förra veckan.
Problemet är att Försvarsmakten saknar mandat att förhandla med de lokala fackliga parterna i frågan. På fredagen hemställde Försvarsmakten hos Arbetsgivarverket om att få ett sådant mandat.
Men ett beslut hos verket kan dröja.
– Målsättningen är att vi ska ha ett extra styrelsemöte kring den här hemställan den andra veckan i augusti, säger Arbetsgivarverkets kommunikationschef Lars Andrén.
Men det är bråttom. Huvuddelen av ansökningarna om tjänstledighet ligger från början av september, enligt Officersförbundets ordförande Lars Fresker.
– Jag tycker att det är olyckligt att vi inte kommit längre, säger han på fredagen.
Flygvapnet och de fackliga organisationerna har inrättat en utvecklingsgrupp som jobbar för att kunna behålla piloterna. Gruppen träffades i tisdags.
– Det kom inte ut någonting konkret rörande förhandlingsfrågorna, säger Fresker.
Kan påverka tillväxten
Utöver frustrationen hos stridspiloterna är en lösning utan övergångsregler för pensionerna även olycklig för Försvarsmaktens långsiktiga personalförsörjning.
"Det innebär att om alla stannar går ingen pilot i pension 2043–2053", skriver Försvarsmakten i sin hemställan.
Om Försvarsmakten fram till dess rekryterar i "normal" takt för att hålla rätt bemanning på divisionerna kommer flygvapnet att ha för många piloter under den tioårsperioden.
Om Försvarsmakten i stället minskar rekryteringen kommer det efter perioden att finnas för få piloter under cirka tio år, skriver Försvarsmakten i hemställan.
Enligt flygvapenchefen kommer incidentberedskapen att upprätthållas även i höst. Utbildningar av nya piloter kommer också att klaras av, men övningsverksamheten och möjligheten att växa kan påverkas.