Sverige ska leda jakten på terrorister i Mali

Sverige tar över befälet för den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba. Uppdraget: Leda elitsoldater i insatser mot jihadistiska terrorgrupper i Sahelregionen. –Jag är ödmjuk inför uppgiften och beredd på beslut som ytterst kan handla om liv och död, säger den svenska översten till TT.

Styrkan opererar i Mali och även i Niger vid behov.

Styrkan opererar i Mali och även i Niger vid behov.

Foto: Anders Humlebo/TT

Försvaret2021-11-01 05:15

Förberedelserna inför avresan är i full gång. Frankrike lämnar över befälet till Sverige i november.

– Vi är redo, konstaterar Peter, överste till graden och blivande chef för Task Force Takuba.

Hans identitet vill Försvarsmakten hålla hemlig, med hänsyn till hotbilden som medföljer positionen. Från november till februari leder han den multinationella specialförbandsstyrkan som opererar i Mali. Vid behov även i Niger.

– Vår huvuduppgift är att rådge, assistera och följa maliska förband i fält och operera i en region drabbad av härjningar av flertalet terrorgrupper, säger Peter.

Takuba är en del av den franska insatsen Operation Barkhane, med målet att bekämpa islamistiska extremistgrupper.

Specialförbanden i Takuba är väl rustade och kan snabbt sättas in som understöd till konventionella trupper. Uppdragen kan handla om fritagningsoperationer, räder, underrättelseinhämtning eller andra insatser som kräver specialistförbandens förmågor.

Svenska förmågor

Det är en tuff uppgift i Mali, medger Peter.

– Att överhuvudtaget förflytta sig oupptäckt är svårt.

Sverige deltar i Takuba med en helikopterburen snabbinsatsstyrka som kan rycka ut vid oförutsedda händelser. Den består av 150 personer och kom på plats vid årets början och blev fullt operativ i mars.

– Sett till specialförbandssystem är det den största försvarsinsatsen vi har haft ute en längre tid. Det är avancerade förmågor i bidraget.

TT: Det är en historiskt unik chefsposition för en svensk militär. Även om vi inte vet vem du är: Varför har just du fått den, tror du?

– Jag har jobbat länge i Försvarsmakten och i specialförbandssystemen, här i Sverige men också utomlands. Jag tror att det, tillsammans med mitt sätt att leda, har gjort att jag har fått den här möjligheten.

Det handlar nog om typiska svenska ledaregenskaper, säger han.

– Att vara inkluderade och inlyssnande. Men även vara tydlig med vad man själv vill. Att hantera olika viljor i en komplex verksamhet.

Fäste för terror

Den svaga statliga närvaron i Mali har skapat utrymme för islamistiska extremistgrupper med koppling till al-Qaida och IS att etablera sig i området. Deras aktiviteter har ökat markant de senaste åren, med löpande attentat mot civila och militära mål.

Situationen kompliceras av att lokala grupper kan pendla från att vara jihadistiskt motiverade till renodlade kriminella nätverk som livnär sig på handel med vapen, droger, människor och kidnappningar. Även konflikter mellan folkgrupper fortsätter.

Det försämrade säkerhetsläget har krävt avancerade metoder för övervakning och underrättelseinhämtning. Förmågor som specialförbanden kan bistå med.

– Vi har en god bild av grupperingarna och ledande individer. Men det finns andra djup som gör det svårt att få tag på individerna, säger Peter.

Inte sällan gömmer sig våldsverkare bland civila.

TT: Ökar det risken för civila förluster?

– Teoretiskt kan det göra det. Det gäller att hålla huvudet kallt i de situationerna och skilja motståndare från civila. Går inte det, eller om man är osäker, får man avstå från våldsutövning.

Al-Qaida och IS ligger också i konflikt med varandra. Frontlinjen kan förenklat dras längs en väg i regionen Gao, mellan Ansongo och Ménaka, som delar operationsområdet i östra Mali i en nordlig och sydlig zon. Även internationella styrkor är hänvisade till vägen.

– Det är en lång oasfalterad sträcka som är en mardröm att framrycka på. Vi jobbar på sikt tillsammans med den maliska armén med att göra förbindelsen säkrare.

Skadade svenskar

Senast i april körde en svensk patrull på en vägbomb i ett område som ansluter till vägen. Tre soldater skadades lindrigt.

– Naturligtvis är målsättningen att alla ska komma hela och rena tillbaka till sina hemländer. Men riskfritt är det inte.

De internationella insatserna i Mali ifrågasätts alltmer i de länder som bidrar med militär trupp. Mali har haft två militärkupper sedan augusti 2020. Den senare fick Frankrike att under en dryg månad frysa samarbetet med de maliska styrkorna.

– Sveriges bidrag och de internationella aktörernas åtaganden måste syfta till att få till demokratiska val och en demokratiskt vald regering på plats, säger Peter.

Det finns också rapporter om att den nuvarande militärregimen är på väg att skriva avtal om legosoldater från det ryska säkerhetsföretaget Wagner Group. Rapporterna har fått länder med trupp i Mali att protestera kraftigt.

En sådan utveckling vore djupt olycklig, enligt Peter.

– Det är något vi följer väldigt noga från militärt håll. Men det är inledningsvis en politisk fråga, säger han och tillägger:

– Det finns inga bidragande länder i Takuba som är det minsta intresserade av att ha något att göra med rysk privat militär.

Enligt Malis regim handlar det om att kompensera för att Frankrike planerar att trappa ner sitt militära stöd.

Sverige på väg hem

Regeringen siktar på att de flesta av svenskarna i FN-insatsen Minusma kan vara hemma senast sommaren 2024. När det gäller Takuba är planen att banta den svenska styrkan efter våren. Senare delen av 2022 ska högst 20 personer vara kvar, framför allt ett kirurgteam och stabsofficerare.

Samtidigt som Sverige trappar ner är andra länder på väg in i Takuba, understryker Peter. Han tror att andra länder ser Sveriges insats som ett betryggande exempel.

– Gör som svenskarna, är fransmännens svar. Vi har haft ett bidrag som stått på egna ben och som inte krävt mycket externa resurser att komma på plats, säger Peter.

TT: Hur stärker Takuba den svenska försvarsförmågan?

– Vi jobbar med en multinationell stab, delvis tillsammans med andra, vilket är ett av ledorden för försvaret av Sverige.

"Påverka liv och död"

Att svenska specialistförband deltar i en komplex riskmiljö stärker också försvarets förmågor på hemmaplan, säger han.

– Det finns ingen övning som kan ersätta den här typen av erfarenhet.

TT: Finns det något i ditt kommande uppdrag som gör dig nervös?

– Jag har stor respekt och ödmjukhet för eventuella beslut som kan påverka liv och död. På ett personligt plan har jag tänkt på utmaningen att hantera alla viljor och intressen i den här komplexa miljön. Att räcka till. Men det är ingen enmansshow, jag har en bra stab och stöd runt mig.

Svenske officeren Peter ska leda insatsen i Mali. På grund av den starka hotbilden håller Försvarsmakten hans identitet hemlig. "Vi är redo" säger han.
Svenske officeren Peter ska leda insatsen i Mali. På grund av den starka hotbilden håller Försvarsmakten hans identitet hemlig. "Vi är redo" säger han.
Task Force Takuba

Task Force Takuba är en multinationell specialförbandsstyrka med bidrag från flera europeiska länder. Mellan november och februari står styrkan under svenskt befäl.

I dagsläget ingår åtta länder i insatsen: Sverige, Frankrike, Tjeckien, Italien, Estland, Nederländerna, Belgien och Portugal. Även Norge bidrar med ett mindre antal soldater till den svenska insatsen. Fler europeiska länder kommer att ansluta till insatsen under 2022.

Takuba är en del av den pågående franskledda insatsen Operation Barkhane, Frankrikes största militära insats utomlands.

Det svenska bidraget är en helikopterburen snabbinsatsstyrka. Den består av cirka 150 personer och kan tillfälligt utökas med ytterligare 100 personer vid behov.

Personalen består av specialförbandsoperatörer, personal från specialförbandens stödförband samt även personal från konventionella förband. Helikopter 16, Black Hawk, används i insatsen.

Styrkan opererar i Mali och även i Niger vid behov. De två länderna har bjudit in styrkan att verka i länderna.

Sverige har sedan tidigare även ett engagemang i Mali genom FN-insatsen Minusma och EU-insatsen EUTM Mali.

I Minusma deltar Sverige med ett lätt skyttekompani på omkring 220 soldater. Styrkan kan vid behov tillfälligt utökas till högst 470.

Källa: Försvarsmakten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!