MÄnga vÀstlÀnder Àr just nu pÄ vÀg att skicka tung och avancerad försvarsmateriel till Ukraina. Stora leveranser av materiel som stridsvagnar och robotsystem planeras frÄn bland annat Polen, Storbritannien och USA. Sverige skickar bland annat cirka 50 Stridsfordon 90 och ett Ànnu obestÀmt antal pjÀser av artillerisystemet Archer.
De stora leveranserna skapar dock betydande luckor i vĂ€stlĂ€ndernas försvar â som inte Ă€r helt lĂ€tta att fylla, bedömer Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
ââDet vi ser nu Ă€r en huggsexa pĂ„ den europeiska marknaden. SvĂ„righeterna pĂ„minner lite om de som fanns under andra vĂ€rldskriget, nĂ€r alla helt plötsligt skulle bestĂ€lla krigsmateriel samtidigt. VĂ€ntetiderna riskerar att bli mycket lĂ„nga, sĂ€ger han.
ââDet hĂ€r gör i sin tur att man kanske inte alltid fĂ„r helt rĂ€tt system eftersom man mer eller mindre tar det som finns tillgĂ€ngligt. Det kan ocksĂ„ göra att det uppstĂ„r en brist.
PÄverkar försvarsförmÄgan
Enligt Magnus Christiansson har den svenska försvarsmakten sedan försvarsbeslutet 2015 försökt stÀrka sin sÄ kallade "bottenplatta", det vill sÀga tillgÄngen pÄ uniformer, förbrukningsmateriel och ammunition. I samband med Ukrainakriget har efterfrÄgan pÄ sÄdan materiel ökat, vilket har gjort det Ànnu mer utmanande att fylla pÄ förrÄden.
ââVi Ă€r inne i en sorts logistikkapplöpning. Om man tittar pĂ„ hur Ryssland beter sig i kriget sĂ„ inger de inte nĂ„gon större respekt hos experter. Men pĂ„ vĂ€stsidan ser det inte heller sĂ„ ljust ut med försvarsförmĂ„gan, eftersom behovet av materiel Ă€r sĂ„ stort, sĂ€ger krigsvetaren.
SvÄrigheterna med att fylla pÄ med ny materiel riskerar att vÄlla problem bÄde pÄ kort och lÄng sikt. Eventuell brist pÄ ammunition till donerade vapensystem fÄr enligt Magnus Christiansson direkta följder i kriget. Och om vÀstlÀnderna inte kan fylla pÄ sina egna lager skadas dessutom Natos avskrÀckningsförmÄga.
ââTa exempelvis Danmark som nu gĂ„tt ut med att de ska skĂ€nka hela sitt artillerisystem, bestĂ„ende av franska CaesarpjĂ€ser. DĂ„ innebĂ€r det att man fĂ„r ett stort problem om man ska försöka utveckla en egen armĂ©. Danskarna har artilleribataljoner man anvĂ€nder för Natos avskrĂ€ckningspolitik â vad hĂ€nder med dem nu?
à teröppning av fabriker
Exakt hur stora problemen Àr, med exempelvis ammunitionslager, Àr uppgifter som Àr sekretessbelagda i flera lÀnder. SÄ sent som i veckan gick dock Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ut med att medlemslÀnderna "mÄste öka produktionen".
Enligt Magnus Christiansson har vÀstlÀnderna tillfört pengar för att hitta lösningar. Bland annat finns planer pÄ att Äteröppna fabriker i europeiska forna SovjetlÀnder.
ââDet finns ett antal produktionslinor att sparka igĂ„ng. Men pĂ„ sikt kommer Ukraina behöva ersĂ€ttas med en ny krigsmakt, sĂ„ efterfrĂ„gan Ă€r vĂ€ldigt stor, sĂ€ger Magnus Christiansson.