I Lunds tingsrätt pågår just nu en rättegång mot en kvinna som reste till IS-kontrollerat område med sin tvåårige son efter att hon, som släktingar beskriver det, blivit ”hjärntvättad” på föreläsningar i Göteborg. 31-åringen står åtalad för grov egenmäktighet med barn. Hon är en av flera svenska kvinnor som reste till krigsområdet i Syrien och Irak när terrorsekten bredde ut sig under 2010-talet.
Fallet har gjort frågan om de svenskar som finns kvar i lägren al-Hol och Roj i nordöstra Syrien aktuell igen. Svenska utrikesdepartementet har som mål att barn i lägren ska föras hem så snart som möjligt, men man tänker inte bistå kvinnorna.
Den svenska regeringens inställning är att kvinnorna ska ställas inför rätta i nyinrättade domstolar i Syrien – något som FN:s särskilda rapportör Fionnuala Ní Aoláin dömt ut. Möjligheten att genomföra rättssäkra rättegångar i öknen är absurd och utsiktslös, säger hon.
"Oskyldiga offer"
Shiyar Ali, det kurdiska självstyrets representant i Sverige, säger att frågan är mycket komplicerad.
– Det är ingen hemlighet att barnen är oskyldiga offer. De lever i en sådan miljö som är oacceptabel och vi i självstyret har vädjat och sagt det hela tiden att vi vill hitta en bra lösning för hur vi ska hantera hela fråga, både gällande männen från IS som begått brott, kvinnorna och barnen.
Förhoppningen om att ställa kvinnor inför rätta har skjutits på framtiden på grund av coronapandemin. Planen var att inleda lokala rättegångar i början av 2021 men ännu finns inget datum, säger Shiyar Ali. Det kurdiska självstyret i regionen Rojava samarbetar med FN och omvärlden i frågan eftersom det annars skulle ta "väldigt lång tid". Och nu öppnar Shiyar Ali för att rättegångar skulle kunna genomföras i kvinnornas hemländer.
– Vi kan lägga allt på bordet och diskutera det här. En helhetslösning vore det bästa. Att rättsliga prövningar ska pågå i respektive land kan vara en lösning, men vi måste sätta oss ner och ta en seriös diskussion.
Samtidigt, om rättegångar ska genomföras lokalt, behöver självstyret experthjälp i form av observatörer och resurser och i den frågan för man en dialog med USA och EU-länder.
"Inget intresse"
Det kurdiska självstyret bevakar lägren al-Hol och Roj där över 64 000 människor sitter fängslade sedan IS fästen började falla samman. Nästan två tredjedelar av människorna i lägren är barn, varav över 30 har koppling till Sverige. Därtill finns över 20 svenska kvinnor.
"Det är inte aktuellt för Sverige att repatriera kvinnor ur lägren. Vi avvaktar det lokala självstyrets brottsutredningar och eventuell lagföring", skriver UD:s departementssekreterare Erik W Karlsson i ett mejl till TT.
Att endast föra hem barnen kan ske genom samtycke från föräldern. UD kan då bidra med att upprätta en kanal mellan socialtjänsten och mammorna. Men hittills har ingen mamma visat intresse för detta.
– Kvinnorna vägrar att skriva under ett sådant papper, säger Shiyar Ali
Han menar att man inte kan tvinga kvinnorna att lämna ifrån sig barnen.
– En rättslig prövning skulle kunna leda till att vi kan ta ifrån dem barnen när de blir dömda, eller att vi på något annat sätt hittar en juridisk lösning i samarbete med de här länderna. Vi är öppna för att diskutera alla möjliga lösningar, säger Shiyar Ali.