Just nu genomförs den största vaccinationskampanjen någonsin i Sverige. Men hur kommer det att påverka den pågående smittspridningen, och framför allt: hur väl skyddade kommer vi svenskar att bli?
För att ta reda på detta och mycket mer väntas regeringen satsa 100 miljoner kronor på att kunna följa upp effekterna av den pågående massvaccineringen, ett beslut som kommer att tas på morgondagens regeringssammanträde.
– Det här är den största vaccinationsinsatsen någonsin och då är det viktigt att det blir bra och inte minst att vi följer upp att det verkligen blir så och tar reda på vilken effekt den här vaccineringen får i en svensk kontext, sade forskningsminister Matilda Ernkrans (S) på ett digitalt möte, som nyligen anordnades med anledning av satsningen.
Olika system
Tanken är att Vetenskapsrådet ska få i uppdrag att fördela pengarna till ett antal forskningsprojekt som tillsammans ska försöka svara på de frågor som fortfarande finns kvar – och de är många. Det intygar Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet i Huddinge.
– Det här är en jättebra satsning. Därför att det här viruset överraskar oss hela tiden och beter sig på ett sätt som vi inte förstår. Vi vill veta vilken betydelse antikroppar och T-celler har. Vi vill veta hur de här olika varianterna fungerar och vilken effekt vaccinet kommer att få i Sverige och på de här varianterna, säger han.
TT: Vad vill du veta allra mest?
– Det är en rad olika saker, men framför allt hur vi blir av med den här skiten.
Sverige framhålls ofta som något av ett mönsterland att utföra medicinsk forskning i, där våra personnummer i kombination med våra hälsoregister ofta framhålls som en styrka.
Men Sverige har också en svaghet, som det inte pratas om lika ofta, och det är vårt decentraliserade system med 21 självbestämmande regioner (tidigare landsting) där regioner ofta har olika system för att samla in och journalföra uppgifter.
Exempelvis är det först nu som alla regioner lyckats koppla upp sig mot det nationella vaccinationsregistret, över en månad efter det att vaccinationerna drog igång. Därutöver finns också ett antal legala hinder, som gör det svårt att samla in vissa uppgifter över regiongränserna.
Vaccinationsviljan avgör
Madeleiene Durbeej-Hjalt, professor och huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, vill därför använda en del av pengarna till att bygga en nationell infrastruktur för insamling av provsvar och annan data kopplande till vaccineringen och pandemin.
– Man skulle kunna finansiera projekt för att bygga upp den här infrastrukturen, säger hon.
En uppenbar nackdel med de vaccinstudier som hittills gjorts är att det inte genomförts några jämförande studier där effektiviteten av ett vaccin jämförts med ett annat, något företagen ofta inte är så intresserade av.
– Men vi ska ju inte vara i händerna på de här företagen, så det är ju helt klart en sak som är av intresse att undersöka, säger Ernkrans.
Men hela vaccinationskampanjen bygger på att tillräckligt många svenskar vill vaccinera sig och på den punkten är forskningsministern inte orolig.
– Vaccinationsviljan är A och O, säger Sällberg.
– Det jag oroas mest av är om det poppar upp en biverkan som får oproportionerligt stort genomslag i medierna, något som skulle kunna göra människor tveksamma. Men det är närmare 40 miljoner människor som är vaccinerade nu, världen över, och har vi sett några allvarliga biverkningar? Nej. Därför är det oerhört viktigt att informera om det.
Enligt den nationelle vaccinsamordnaren, Richard Bergström, som också närvarade vid mötet, används allt vaccin som kommer regionerna till del. Att det skulle gå extra långsamt i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder är därför, menar han, något av en myt.
– När jag pratar med mina kollegor ute i regionerna så säger de att de använder allt de får, säger han.