En rad olika riskfaktorer lyftes på måndagen fram av Socialstyrelsen kopplat till dödsfall i sviterna av covid-19 i Sverige. Bland dessa hade en majoritet högt blodtryck, enligt myndighetens data.

Johan Sundström vid Uppsala universitet påpekar att de två faktorerna, högt blodtryck och dödlighet i covid-19, måste sättas i ett annat – större sammanhang – där det i stället handlar om åldern på de avlidna.

– Alla får vi högt blodtryck om vi bara blir tillräckligt gamla. Statistiken säger att varannan 65-åring har det. De rapporter jag sett hittills stämmer ganska bra överens med hur vanligt det är med högt blodtryck i den här åldern och bara en sådan epidemiologi säger oss att det här inte en riskfaktor utan det är den höga åldern, säger han.

Pumparbetet försvåras

Högt blodtryck, vilket kan ha flera orsaker, innebär att hjärtats pumparbete försvåras. Förutom ärftlighet påverkas blodtrycket även av övervikt, stress eller felaktig kost.

Det höga blodtrycket i sig kan sedan leda till hjärt- och kärlsjukdomar liksom njurproblem, dock uppträder problemen mer ofta med åldern, säger Johan Sundström.

– Kärlen blir stelare ju äldre man blir. När man är ung kan en artär vidga sig men som gammal kan inte kärlen vidga sig och det blir ett högt tryck inuti i kärlet. Det är det som kallas det övre trycket, det systoliska och det stiger med åldern.

Hög siffra

Johan Sundström poängterar att det är lätt att förledas av den höga siffran kopplat till högt blodtryck, till exempel bara knappt en tredjedel hade diabetes.

– Det är klart att det blir uppseendeväckande med en sådan hög siffra men är det sjukdomar som drabbar äldre så är högt blodtryck väldigt vanligt.

TT: Har medicinering mot högt blodtryck någon betydelse?

– Jag tror inte att man ska bry sig så mycket om kopplingen till högt blodtryck, oavsett om den är behandlad eller inte. Om man är ung och har högt blodtryck bör man inte vara orolig.