På Karolinska universitetssjukhuset förbereder sig personalen på att vårdbehovet kan komma att öka kraftigt de närmaste veckorna på grund av coronaviruset. Sjukhuset är på tårna och mobiliserar alla resurser.
Men vad händer med all annan vård – alla hjärt- och höftledsoperationer, för att inte tala om all cancervård?
– Vi får jättemånga samtal från oroliga patienter, säger Kim Sjölund vid sjukhusets presstjänst.
Anders Ahlsson, temachef för hjärta-kärl-neuro på Karolinska universitetssjukhuset, ger lugnande besked såtillvida att all "nödvändig" vård, det vill säga vård som inte kan vänta, fortgår som vanligt.
– Det är viktigt att veta, att vårt vanliga uppdrag finns kvar, och att patienterna kan känna sig trygga, säger han.
Därmed inte sagt att den stundande coronakrisen inte kommer att påverka vården. Inom de verksamheter som Ahlsson ansvarar för kommer 50 till 70 procent av personalen att frigöras till följd av den förväntade krisen.
Acceptabel kösituation
– Det gör att vi måste gå ner i kapacitet. Men all vård som är nödvändig och räddar liv, kommer vi att kunna utföra som vanligt, säger Anders Ahlsson.
Den stora fördelen, säger han, är att dagens kösituation är "gynnsam".
– Vi har acceptabla köer. Det gör att vi kan dra ner på verksamheten, ungefär som vi gör på sommaren. Dessutom har vi koll på vilka patienter som kan vänta och vilka som inte kan göra det, så patienterna kan känna sig trygga, säger Anders Ahlsson.
På så sätt kommer exempelvis ortopediska höftledsoperationer och godartade förändringar att hamna på väntelistan, medan klaff- och kranskärlsoperationer samt cancerkirurgi fortsätta som vanligt. Dessutom, säger han, har sjukhuset bra koll på vilka patienter som kan vänta och vilka som behöver vård mer omgående.
Volymerna avgör
– Vi har bra data så att vi vet vilka patienter som kan vänta. Vi kommer att klara av att gå ner så här i en eller ett par månader. I dag har vi 80 patienter som i snitt får vänta i 30 dagar. Däremot vet vi att om vi har 100 patienter som får vänta i 100 dagar, så finns en statistisk risk att någon kommer att dö.
TT: Men vissa menar ju att krisen kommer att vara betydligt längre än så, kanske i tre eller fyra månader?
– Allt beror på hur snabbt de här coronapatienterna kommer och vilka volymer det blir. Det kan bli bekymmer om det inte stannar av efter ett par månader, men jag ser inte det scenariot som särskilt sannolikt.