Precis som alla andra virus är det nya coronaviruset en parasit. När den infekterar en cell tar den över och omprogrammerar cellens maskineri så att cellen börjar tillverka fler viruskopior. Mängden virus ökar – och när mängden når en viss nivå blir personen ifråga smittsam. Samtidigt har kroppens immunförsvar börjat reagera, varefter symtomen kommer.
Kroppen försöker motarbeta infektionen bland annat genom att skapa antikroppar. Till en början bildar kroppen immunglobulin av typen M, så kallade IgM-antikroppar. Först därefter bildar kroppen (förhoppningsvis) IgG-antikroppar. Det vill säga de antikroppar som normalt associeras med immunitet; att personen ifråga inte kan bli sjuk en gång till och därmed inte heller smitta andra.
Två typer
De tester som kan göras av en infektion med coronaviruset är av två olika typer: dels ett test för att fastställa en pågående infektion, dels för att påvisa en genomgången infektion genom att mäta förekomsten av antikroppar.
För att testa om någon har en pågående infektion topsas man i näsa och/eller svalg. Provet analyseras sedan med hjälp av PCR (polymerase chain reaction), som kan liknas vid kopieringsmaskin för arvsmassa där ytterst små mängder snabbt kan mångdubblas och sedan analyseras. Coronavirusets arvsmassa består av RNA och det är närvaron av specifika sekvenser av detta RNA, unika för sars-cov-2, som kopieras och sedan analyseras. Dessa tester anses mycket tillförlitliga, även om svaret är högst temporärt. Någon som är smittfri ena dagen, kan vara smittad den andra.
Svårtolkat
För att testa om en person haft sjukdomen, däremot, mäts förekomsten av IgG-antikroppar i blodet. Dessa antikroppar bildas dock först efter ett antal dagar, varför provet inte bör tas för tidigt, kanske ett par veckor efter att infektionen läkt ut.
Dessa båda tester kan sedan användas både individuellt och på gruppnivå. Det senare betyder att provsvaren exempelvis används inom smittskyddsarbetet, för att ta reda på hur stor smittspridningen är vid ett givet tillfälle eller hur snabbt sjukdomen sprids, alternativt för att veta hur stor andel av en viss population som kan antas ha haft sjukdomen och därmed, eventuellt, vara immuna.
På ett individuellt plan kan ett test för en pågående virusinfektion vara direkt avgörande om man bör stanna hemma eller om man kan gå till jobbet, eller för att avgöra om en längre tids sjukdom beror på coronaviruset eller inte.
Myndigheten avråder
De antikroppstester som nu finns på marknaden i dag påstås vara mycket tillförlitliga, nära 100 procent. Trots det avråder Folkhälsomyndigheten från att använda dem. Inte för att testerna inte är säkra, utan för att det fortfarande finns frågetecken kring hur dessa provsvar ska tolkas, huruvida man kan anses vara immun eller inte.
– Vi har ännu inte landat i att det finns tillräckligt mycket kunskap för att göra en bra tolkning av de här svaren på individnivå, sade statsepidemiologen Anders Tegnell nyligen till TT.
TT: Företagen hävdar att de ger tillförlitliga svar på individnivå, med valideringar på nästan 100 procent?
– Ja, det är säkert sant. De kan visa vilka som har antikroppar. Frågan är vad de här antikropparna betyder för hur individen kan bete sig och risker för individen och dennes omgivning. Det är där som kunskapen i världen inte riktigt har landat än, säger Tegnell.
TT: Som privatperson, hur ska man tänka om man vill ta reda på om man haft covid-19 eller inte?
– Man får faktiskt ta och avvakta, för kunskapsläget är inte klart än.
Vet för lite
Om inga antikroppar finns betyder dock inte detta per automatik att man inte är immun, om du trots allt har smittats av viruset och varit sjuk. Det kan vara så att mängden antikroppar är så liten att inte kroppen upptäcker det. Kroppen har också fler sätt att skapa en immunitet på. Utöver antikroppar finns något som kallas för en cellmedierad immunitet, men hur detta ser ut med coronaviruset är det ännu ingen som vet.
Dessutom kan testet visa på antikroppar, trots att sådana egentligen inte finns. Inga tester är hundraprocentiga.
Men framför allt vet vi inte om, och i så fall hur mycket, skydd förekomst av antikroppar ger. Eller om mängden antikroppar har betydelse, eller hur länge en eventuell immunitet varar, och det är i ljuset av denna okunskap som Folkhälsomyndighetens försiktighet bör ses. Vi vet helt enkelt på tok för lite.