Det ringer mycket. Äldrelinjen får samtal från seniorer som funderar över ensamhet eller saknar vänner, barn och barnbarn.
Självmordslinjen, som föreningen Mind också står bakom, får även den många samtal.
– Vi ser en tydlig ökning av samtal. Det är inte alla som oroar sig för att bli sjuka i corona, men det väcker liv i sårbarheten eller andra psykiska besvär som man bär på, säger Minds generalsekreterare Karin Schulz och fortsätter:
– Vi ser en trend med att unga vuxna som sitter hemma – framförallt gymnasieungdomar – som hör av sig och som upplever svårigheter med att vara isolerade, att ha förlorat sociala nätverk och rutiner.
Väcker existentiella funderingar
Coronautbrottet har förändrat livet för många, och landets olika stödlinjer och chattar signalerar samma sak, enligt Ing-Marie Wieselgren, projektledare för Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Vi ser en ökad oro, vi ser ökade behov. Alltifrån sjukdom till konsekvenser av pandemin, som isolering, ensamhet, ekonomiska bekymmer – och det här väcker existentiella funderingar.
Projektet Uppdrag Psykisk Hälsa, som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och öka tillgängligheten i vården för drabbade, har nu sammanställt en lista med information och råd kring vart man kan vända sig för att få hjälp i samband med covid-19.
Varje vecka håller de aktörer som står på listan gemensamma möten. Allt från hjälplinjer och organisationer till Svenska kyrkan, 1177, myndigheter och kommuner diskuterar situationen tillsammans. De upplever samma sak – att många nu hör av sig för att få stöd, berättar Ing-Marie Wieselgren.
– Alla ser en ökning. Det är fler som hör av sig om sin oro utifrån smitta – och många som hör av sig av om ökad ensamhet, säger hon till TT.
"Skönt att tala med någon"
För några veckor sedan, när coronautbrottet blev ett faktum, startade Röda Korset upp en särskild stödtelefon med anledning av viruset.
Nu svarar volontärer med utbildning i psykologisk första hjälpen på ett jämt flöde av telefonsamtal från oroliga, berättar organisationens rådgivare för krisstöd, Sara Hedrenius.
– Den övervägande delen är människor som har oro kopplad till situationen. En stor del av personerna befinner sig i en riskgrupp, som äldre som sitter i frivillig karantän.
TT: Vad kan ni hjälpa till med?
– Det man kan göra är att hjälpa lugna och stötta, och länka folk vidare om det behövs. Och det kan vara skönt att tala med någon om situationen när man sitter ensam hemma långa stunder.