Förra året uppgick antalet aborter till närmare 34 000, vilket var 1 500 färre än året dessförinnan. Minskningen var som tydligast bland tonåringar.

Enligt Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen, ligger minskningen "i linje" med den nedgång av antalet aborter man sett de senaste åren.

Samtidigt som antalet aborter har minskat, har förskrivningen av långtidsverkande preventivmedel, som hormonspiral och så kallad p-stav, länge ökat, något som i sin tur kan bero på att preventivmedel sedan 2017 är kostnadsfria för kvinnor under 21 år.

Ingen tydlig pandemieffekt

– Det är glädjande, eftersom det är något man arbetat för. Det är ju bättre med välfungerande preventivmedel än aborter, säger Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen, till TT.

TT: Har pandemin påverkat siffrorna?

– Det kan vi inte se i vår statistik, men minskningen ligger som sagt i linje med de nedgångar vi sett de senaste åren, även om det gick ner något mer förra året. Men det är svårt att säga vad det beror på. Det kan vara pandemin, men det kan också vara en vanlig variation.

Unga har inte träffats

Helena Kopp Kallner, gynekolog och forskare vid Karolinska institutet, är däremot övertygad om att pandemin förstärkt trenden med minskande aborter bland unga.

– Jag tänker att det är en pandemieffekt. Vi kan anta att ungdomarna inte träffats lika mycket och att det inte har varit lika mycket alkohol och fester. Det vet vi leder till mindre riskbeteende. Många aborter görs också i nya förhållanden där man inte vet om man vill satsa på relationen.

Hon berättar att pandemin påverkat antalet insättningar av spiraler och p-stav, som blivit betydligt färre under 2020. Det beror framför allt på att färre besökt ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar sedan drop in-tiderna togs bort.

– Effekten av det kommer vi troligen inte se förrän nästa år när man återgår till sina vanor och kanske dessutom har ett sug efter att återuppta ett samliv. Då finns en stor risk att vi kommer se ett ökat antal aborter, framför allt i de yngre åldersgrupperna, säger Helena Kopp Kallner.

Bättre tillgänglighet

Förra året rapporterades cirka 9 aborter per 1 000 flickor i åldersgruppen 15–19 år, att jämföra med cirka 21 per 1 000 år 2010. Inte sedan 2004 har det genomförts så få aborter som under fjolåret.

En klar majoritet, 96 procent, av alla aborter förra året var så kallade medicinska aborter. Det innebär att graviditeten avbryts genom läkemedelsbehandling som sker i två steg.

Eftersom kvinnan inte behöver vara på sjukhus, utan kan vara hemma under aborten, har tillgängligheten till aborter ökat.

Vill se mer detaljerad statistik

Helena Kopp Kallner är också styrelseledamot i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, som tillsammans med Barnmorskeförbundet arbetar för att aborterna ska registreras i patientregistret och att statistiken ska omfatta även barnmorskors diagnoser.

Hon skulle vilja se en mer djupgående statistik, som bland annat täcker in kvinnornas exakta åldrar.

– Abortstatistiken är tyvärr extremt grund, eftersom man bara tittar på åldersintervall och vilken vecka man gör aborten i. Det säger väldigt lite om till exempel vilka preventivmedel man använder.