Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag analyserat utvecklingen av spelproblem i spåren av covid-19. Ser man till befolkningen generellt har det inte skett några större förändringar. Men hos 20 procent av dem som redan innan pandemin hade ett problemspelande ökade problemen och hos fyra procent av de som blivit arbetslösa.

– Spelföreningar säger också att de under hösten har det sett ett ökat söktryck från personer som har spelproblem, säger utredaren Ulla Romild.

Minskade möjligheter

Under våren försvann flera möjligheter till spel– kasinon stängdes, sportevenemang ställdes in och restriktioner infördes för lokaler där man kunnat spela. Dessutom infördes tillfälliga begränsningar för bland annat insättningar och speltid.

Samtidigt innebar pandemin en ökning av riskfaktorer för att utveckla spelproblem, som permitteringar, arbetslöshet och social isolering.

– Tittar vi på hela året var det ingen större förändring i nettoomsättning på spelmarknaden, men andelen som spelar online ökar, säger Ulla Romild.

– Och konsekvenserna av onlinespel är mycket mer brutala.

Konsekvenserna man ser av spelberoende är att fler får problem med löpande utgifter, fler tar snabblån och att den psykiska hälsan påverkas.

Alla samhällsklasser

Ulla Romild säger att man sett att nästan en procent av den vuxna befolkningen har en ökad grad av spelproblem. De finns i alla grupper i samhället, det man tittat på är personer som redan spelar mycket och håller på att glida mot ett beroende.

– Ofta är det bland dem det ökar när det blir mer stress, ökad oro i samhället. Sedan slår det snabbare och hårdare mot dem som redan har en dålig ekonomi eller är arbetslösa, men det finns överallt.