Avlidna placeras i kylcontainrar

I sviterna av coronapandemin har Stockholms ordinarie bårhus blivit fulla. Nu har man börjat använda nya bårhus och containrar runt om i Stockholm. Ett problem är att anhöriga avvaktar med att hålla begravningar.
–En kropp som får ligga för länge blir i väldigt dåligt skick, säger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Att fler dör i covid-19 gör att bårhusens platser måste utökas. Arkivbild.

Att fler dör i covid-19 gör att bårhusens platser måste utökas. Arkivbild.

Foto:

Hälsa och sjukvård2020-04-21 21:10

Containrar vid sjukhusen och ett helt nytt bårhus i Globenområdet. Det har Region Stockholm tagit till för att hantera det ökade antalet avlidna i och med coronaviruset.

– Det stämmer att man nyttjar andra möjligheter. Man är tvungen att nyttja andra lokaliteter utöver de normala bårhusen, säger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Sammanlagt har 1 022 personer med bekräftat covid-19 avlidit i Region Stockholm. Detta sedan ytterligare 78 dödsfall rapporterades på tisdagen.

Vill undvika ishallar

Regionen har nu 2 143 platser i systemet. I slutet av mars var det runt 1 100 platser. Att platserna har kunnat utökas gör att regionen kanske inte behöver placera avlidna i ishallar.

– Vi har diskuterat alternativet att använda ishallar och det är plan b. Vi vill inte hamna i en situation där vi helt plötsligt har fullt på våra ordinarie platser och så har vi ingenstans att hantera den avlidne, Joakim Jarnryd, ansvarig för hanteringen av avlidna i Region Stockholm.

Förhoppningen är att aldrig behöva använda ishallar som bårhus.

– Som det ser ut nu så tror jag att vi ska slippa det. Vi har till exempel i dag ett inflöde på 68 avlidna och utflöde på 78 så det går åt rätt håll.

Uppmanar anhöriga att följa lagen

Det finns två saker som kan försvåra hanteringen av avlidna i Stockholmsområdet. Den ena är om antalet avlidna ökar markant, det finns i dag runt 500 platser tillgängliga. Den andra är om anhöriga till den avlidna inte följer begravningslagen som säger att man har 30 dagar på sig att gravsätta kroppen eller genomföra kremering.

– Vi har förståelse för att det inte känns så bra att ha en begravning i de här tiderna där man ska ha social distans. Vi ber väldigt vördnadsfullt att man tar hand om den avlidne och så har man en ceremoni senare, säger Joakim Jarnryd.

Enligt Jan Olov Andersson finns det även en etisk aspekt av att hämta sina anhöriga från bårhus.

– En kropp som får ligga för länge blir i väldigt dåligt skick, då blir det inte en etisk hantering.

Fakta: Det här händer efter ett dödsfall

Gravsättning eller kremering måste enligt lag ske inom en månad från dödsfallet.

Dödsfallet måste meddelas myndigheterna inom några dagar och sker genom att läkare som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen.

Efter att en person har dött bör de anhöriga kontakta en begravningsbyrå som hjälper till att anordna begravningen.

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel. Avgiften täcker en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall, som till exempel kostnaden för en gravplats, gravsättning och kremering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!