Varför bär sjukvårdspersonal munskydd – eller andningsskydd som de mer avancerade varianterna kallas – om de påstås vara verkningslösa?

Frågan har säkerligen ställts av många och svaret är inte helt enkelt.

Folkhälsomyndighetens besked är att munskydd inte behövs i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra och vara noga med att tvätta händerna.

– Vi tror att de rekommendationer vi har är de som spelar störst roll. Sedan kan man kanske uppnå något med munskydd, kanske inte, det finns risker med munskydd om man inte hanterar dem korrekt. Så vi har landat i att det inte är något vi rekommenderar för närvarande, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten.

Världshälsoorganisationen (WHO) anger att friska människor inte behöver ha munskydd, men uppmanar å andra sidan dem som hostar och nyser att ha det. Munskydd är endast effektivt i kombination med noggrann handtvätt, enligt WHO.

Virus i luften

I vården är situationen speciell, eftersom risken för så kallad aerosolsmitta måste tas med i beräkningen. Aerosolsmitta uppstår främst vid en del moment när patienter till exempel är intuberade, alltså har ett rör i luftstrupen, eller har annat andningsstöd.

När virus far runt i luften använder därför vården andningsskydd med hög skyddsklass, ofta FFP3-filter, som det råder stor brist på globalt. På dem smiter inte luft in på sidorna. Det finns inget som tyder på att aerosolsmitta skulle vara en stor smittväg bland allmänheten, enligt Folkhälsomyndigheten.

Att bära vanliga munskydd med snoddar bakom öronen utomhus hindrar inte viruset eftersom de inte sluter tätt, enligt experter.

– Man måste ha en mask som är helt tät mot ansiktet, som ett cyklopöga, har Johan Giesecke, före detta statsepidemiolog och numera rådgivare åt WHO och Anders Tegnell i smittskyddsfrågor, sagt till TT.

Gör egna munskydd

Fler och fler använder egentillverkade munskydd när bristen i samhället är stor. På gator syns människor ha allt ifrån blöjor, plastpåsar eller en vanlig halsduk eller annat tyg framför munnen. Dessa kan dock aldrig uppnå den skyddsklass som behövs för en bra mask, säger Per Follin, smittskyddsläkare och chef för Smittskydd Stockholm.

– Man kan inte göra de här skydden på egen hand. Det som används i vården är medicinskteknisk utrustning som är godkänd och klassificerad.

Det finns samtidigt en risk att munskydd ger användaren en falsk känsla av trygghet, som gör att man tar risker man inte hade gjort annars och slarvar med viktiga hygienfaktorer.

Munskydd kan ha en viss effekt för de som redan är smittade och som nyser eller hostar eftersom skyddet förhindrar att viruset sprids i lika stor omfattning, något Folkhälsomyndigheten håller med om.

– Det är möjligt. Men är man sjuk ska man hålla sig borta från andra friska personer och inte utsätta dem för smittrisk, säger Per Follin.

En fördel som lyfts fram med munskydd är att man inte tar sig kring näsan och munnen lika mycket. Men Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, har sagt till SvD att när masken blir fuktig är snarare risken större att du tar dig i ansiktet eftersom den skaver lite grand.

Dåligt med skäggväxt

Flera ytterligare omständigheter påverkar hur bra eller dåligt andningsskydd fungerar. Arbetsmiljöverket skriver på sin hemsida att om man har skäggväxt är det lämpligt att använda visir eftersom hel- och halvmask inte tätar ordentligt. Halvmask är ett skydd som täcker näsa, mun och haka medan helmask även täcker ögonen. Endast tio procent av skyddet från masken kvarstår om användaren har skäggstubb.

Folkhälsomyndighetens biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten:

– Om vi ser studier som pekar på att munskydd är det som gör skillnad tar vi självklart ställning till det. Men för närvarande har vi inte sett att det är något som behöver rekommenderas.