– Det får inte gå till på det sättet. Den enskilde ska underrättas, säger regionråd Gilbert Tribo (L), som är ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.

Sydsvenskan avslöjade förra året att en privat vårdcentral i Bjärred fattat beslut om att 180 äldre inte skulle erbjudas sjukhusvård på grund av pandemin.

Region Skåne beställde då en extern granskning av ytterligare 18 vårdcentraler, som hade utmärkt sig genom att samma läkare genomfört anmärkningsvärt många vårdplaneringar på kort tid – tio eller fler vårdplaneringar per läkare och dag.

Patient eller anhörig

Om en samordnad individuell vårdplanering genomförs på rätt sätt kan den nämligen vara tidskrävande. Utöver vårdcentralen ska även kommunen och patienten medverka. Också anhöriga bör involveras, åtminstone om patienten är för sjuk för att medverka.

– Där är en spännvidd från mindre brister till större brister, konstaterar Gilbert Tribo.

Han understryker att ingen av de granskade vårdcentralerna tycks ha fattat beslut om behandlingsbegränsning som inte är medicinskt motiverade och att det alltså inte är lika allvarliga avvikelser som de som uppdagades på den privata vårdcentralen i Bjärred.

"Inte rimligt"

På den vårdcentral som sticker ut mest i granskningen går det dock inte att bedöma om besluten är medicinskt motiverade, enligt den externa utredaren, eftersom journalföringen är så bristfällig. På denna vårdcentral hade samråd med patient och anhöriga bara skett i ett av 62 fall där beslut fattats om behandlingsbegränsningar.

Även många andra vårdcentraler har brustit i att informera patienter och anhöriga.

Resultaten ska analyseras vidare, men enligt Gilbert Tribo kan vissa av vårdcentralerna räkna med att behöva betala tillbaka pengar till Region Skåne.

– Man har fått betalt för någonting som man inte har utfört. Det är inte rimligt.

Tanken med beslut om behandlingsbegränsning är att inte ge vård som gör mer skada än nytta för patienten – men patientens samtycke är ett måste.