– Med den ursprungliga benämningen av begreppet är det här inte en andra våg, säger Bo Lundbäck, senior professor i lungsjukdomars kliniska epidemiologi vid Göteborgs universitet.
När spanska sjukan slog mot världen under början av 1900-talet återkom viruset vid flera tillfällen i dödligare former. Man började då att prata om "vågor" av sjukdomen. När det gäller coronaviruset och sjukdomen covid-19 har begreppet fått en annan innebörd. Bo Lundbäck kallar det en "semantisk" fråga.
– Det beror på vad man menar man med en andra våg. Menar man att det är en ny smittökning och definierar det så, då är ju det här en andra våg, säger han.
– Men menar man att det är ett virus med andra egenskaper, då är det här inte en andra våg.
Hjälper inte förståelsen
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tycker inte att begreppet i sig är särskilt användbart, han beskriver det snarare som ett ord medier gillar att använda.
– Jag förstår inte riktigt vad man menar med det. Det hjälper ju inte förståelsen. Här på viruslabbet pratar vi aldrig i de termerna, säger han.
Att coronaviruset som trivs i kall och torr luft skulle öka under hösten är ingen överraskning.
– En "andra våg" antyder ju att det är förvånande att det kommer igen och att det blir bra sen. Men det finns ju inget som pekar på att det här skulle försvinna, säger Tomas Bergström.
Gillar inte begreppet
Tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke vill helst inte använda begreppet alls, bland annat eftersom det för tankarna till utvecklingen av spanska sjukan.
– Jag gillar inte det begreppet och jag använder det inte, säger han.
Men att det är en andra våg som pågår enligt dess "nya" definition råder det inga tvivel om, säger Bo Lundbäck.
– Det är en kraftig ökning av antalet smittade och menar man det, ja då kan man kalla det en andra våg.