ââMed den ursprungliga benĂ€mningen av begreppet Ă€r det hĂ€r inte en andra vĂ„g, sĂ€ger Bo LundbĂ€ck, senior professor i lungsjukdomars kliniska epidemiologi vid Göteborgs universitet.
NÀr spanska sjukan slog mot vÀrlden under början av 1900-talet Äterkom viruset vid flera tillfÀllen i dödligare former. Man började dÄ att prata om "vÄgor" av sjukdomen. NÀr det gÀller coronaviruset och sjukdomen covid-19 har begreppet fÄtt en annan innebörd. Bo LundbÀck kallar det en "semantisk" frÄga.
ââDet beror pĂ„ vad man menar man med en andra vĂ„g. Menar man att det Ă€r en ny smittökning och definierar det sĂ„, dĂ„ Ă€r ju det hĂ€r en andra vĂ„g, sĂ€ger han.
ââMen menar man att det Ă€r ett virus med andra egenskaper, dĂ„ Ă€r det hĂ€r inte en andra vĂ„g.
HjÀlper inte förstÄelsen
Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tycker inte att begreppet i sig Àr sÀrskilt anvÀndbart, han beskriver det snarare som ett ord medier gillar att anvÀnda.
ââJag förstĂ„r inte riktigt vad man menar med det. Det hjĂ€lper ju inte förstĂ„elsen. HĂ€r pĂ„ viruslabbet pratar vi aldrig i de termerna, sĂ€ger han.
Att coronaviruset som trivs i kall och torr luft skulle öka under hösten Àr ingen överraskning.
ââEn "andra vĂ„g" antyder ju att det Ă€r förvĂ„nande att det kommer igen och att det blir bra sen. Men det finns ju inget som pekar pĂ„ att det hĂ€r skulle försvinna, sĂ€ger Tomas Bergström.
Gillar inte begreppet
Tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke vill helst inte anvÀnda begreppet alls, bland annat eftersom det för tankarna till utvecklingen av spanska sjukan.
ââJag gillar inte det begreppet och jag anvĂ€nder det inte, sĂ€ger han.
Men att det Àr en andra vÄg som pÄgÄr enligt dess "nya" definition rÄder det inga tvivel om, sÀger Bo LundbÀck.
ââDet Ă€r en kraftig ökning av antalet smittade och menar man det, ja dĂ„ kan man kalla det en andra vĂ„g.