Coronatester skalas upp med nygammal metod

Att masstesta för coronavirus när det råder brist på reagensmedel kräver nya lösningar. I Region Skåne blev det en nygammal metod som nu kan börja användas i stor skala på sjukvårdspersonal med misstänkta symptom.

Jonas Björkman, mikrobiolog, med en testplatta med coronavirusprover.

Jonas Björkman, mikrobiolog, med en testplatta med coronavirusprover.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa och sjukvård2020-04-22 15:46

– Vi använder kända, gamla tekniker i en ny applikation. Så här gjorde man i princip för tio år sedan och tjugo år sedan också, säger Ingvar Eliasson, verksamhetschef för klinisk mikrobiologi i Region Skåne.

Sjukfrånvaron är hög inom skånsk sjukvård, precis som i resten av landet, eftersom personalen måste stanna hemma för säkerhets skull vid minsta symptom.

Utmaningen har varit att hitta en metod för att snabbtesta personal med symptom utan att konkurrera med de tester som måste göras på patienter.

– I en hårt pressad vård kan det vara avgörande att få tillbaka nyckelpersoner så fort som möjligt, säger Ingvar Eliasson.

Värme och enzym

Nu har två av hans medarbetare, mikrobiologerna Anna Söderlund Strand och Jonas Björkman, listat ut hur det ska göras.

Nukleinsyra är detsamma som arvsanlag – och det är dessa man vill få loss i så ren form som möjligt från provet som tagits i svalget på den som har misstänkta symptom.

Då måste cellväggarna brytas ner och det här brukar normalt göras med hjälp av reagensmedel som det under pandemin blivit brist på.

– Det är stor brist på kemikalierna som krävs för att få fram nukleinsyra, säger Anna Söderlund Strand.

På laboratoriet i Lund kommer man i stället att använda värme och ett enzym för att bryta ner cellväggarna, förklarar hon.

2 000 om dagen

Den molekylärbiologiska analysen görs sedan i en robot med kapacitet att analysera 382 prover i samma körning.

– Vi har beräknat att vi kommer att ha en kapacitet på 2 000 prover per dag. Det kan möjligen gå att skala upp om det skulle krävas, säger Anna Söderlund Strand.

Trots att man på det här sättet försöker göra sig oberoende av bristvaror på marknaden kan Region Skåne inte komma runt problemet med bristen på provpinnar.

Örontops duger inte

– En sådan här pinne ska klara två saker: Du ska föra in pinnen längst in i nässvalgväggen och där ska den suga upp material ordentligt. När du släpper ner pinnen i en vätska ska den släppa materialet igen. Har man en gammal örontops blir det inte så bra, för den suger upp, men den släpper inte så mycket sedan, säger Ingvar Eliasson.

Region Skåne har beställt en miljon pinnar från Kina och har fått besked om att den första leveransen kommer inom kort.

I väntan på fler pinnar testas därför inledningsvis bara personal vid sjukhuset i Helsingborg. Sedan ska det byggas ut till övriga skånska sjukhus och på sikt kommer även personal inom äldreomsorgen som har symptom att testas.

Fakta: Så går testet till

Provet ska tas med en testpinne i näsa eller svalg på personer med misstänkta symptom. Det är viktigt att provet tas under de första 72 timmarna, för då är virushalten som högst.

Provmottagningar kommer att byggas upp i anslutning till de skånska sjukhusen, dit personal med symptom kan vända sig.

Provpinnen läggs i ett provrör med koksaltlösning. Provrören tillverkas inom Region Skåne.

När provrören anlänt till laboratoriet i Lund görs den så kallade extraktionen i små plattor med plats för 96 prover åt gången.

Extraktionen är den process då arvsanlagen tas loss från provet. Genom att tillsätta ett enzym och sedan värmebehandla proverna slås cellväggarna sönder och arvsanlagen separeras.

Proverna går sedan vidare till analys. Fyra plattor med totalt 382 prover kan analyseras åt gången. Analysen tar cirka en och en halv timme.

Tanken är att den vårdanställde med misstänkta symptom ska få svar senast nästa dag: Hittades coronavirus eller inte?

Källa: Region Skåne

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!