Med en nästan märklig precision kunde Åke Nilsson, pensionerad demograf och tidigare ansvarig för Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik, redan i april i år uppskatta hur många svenskar som skulle komma att dö till följd av covid-19. En sjukdom som fram till nu och enligt Folkhälsomyndighetens statistik 5 820 svenskar dött med.

– Mina beräkningar visade att det skulle bli drygt 5 500 personer. Men det fanns så många antaganden i detta, så i en debattartikel i Läkartidningen uppskattade jag det till mellan 5 000 och 6 000, säger Åke Nilsson.

Utgångspunkten i hans beräkningar var de två influensasäsonger som varade från oktober 1988 till januari 1989 samt från november 1993 till januari 1994. Vaccin fanns på den här tiden, men täckningsgraden var låg. Båda dessa epidemier ansågs också som osedvanligt "svåra" och skördade cirka 3 000 människors liv vardera.

– Sedan applicerade jag överdödligheten under dessa två epidemier på dagens befolkningsstruktur, säger han.

Annan sammansättning

Åke Nilssons uträkning tar dock inte hänsyn till hur många som fick influensan då eller coronaviruset nu. Den säger alltså inget om dödligheten i de båda sjukdomarna, eller om det kommer en andra våg eller inte.

– Det vet vi inte. Det som är lika är vilka som riskerar att dö och om man applicerar den överdödlighet som fanns under de här två influensaepidemierna på den befolkning vi har i dag, så landar man någonstans på mellan 5 500 och 6 000 dödsfall, säger Åke Nilsson.

Detta är inte första gången som det nya coronaviruset har jämförts med en "svår influensa", något som har kritiserats. Coronaviruset är ett helt annat virus och den sjukdom som viruset orsakar, covid-19, kan resultera i helt andra symtom och efterverkningar för de som drabbas. Inte minst en social isolering.

I ett hänseende är däremot de båda sjukdomarna uppenbart lika varandra. De som löper störst risk att bli svårt sjuka och dö av de båda smittorna är de redan svårt sjuka och gamla. Även unga och medelålders personer riskerar i och för sig att bli svårt sjuka av både covid-19 och influensa, men den risken är avsevärt mindre.

Att jämföra då och nu i demografiska sammanhang är dock vanskligt, menar Åke Nilsson, eftersom befolkningen hela tiden förändras. De senaste 30 åren har Sveriges befolkning inte bara ökat med 1,8 miljoner människor. Sammansättningen ser också annorlunda ut såtillvida att gruppen 70-plussare ökat med en halv miljon människor. Därutöver har antalet personer som är 90 år eller äldre ökat med hela 250 procent. De så kallade riskgrupperna har alltså vuxit markant jämfört med tidigare.

Väckarklocka

Antalet svenskar som dör varje år – cirka 90 000 personer – har dock varit tämligen konstant de senaste åren. Detta trots att vi blivit så många fler.

– Det beror på välfärden, att vi lever längre i dag. Men någon gång ska man ju dö och de som dött av coronaviruset har framför allt varit de äldre och svaga, varav många antagligen dött ett par eller några månader i förväg. Därför kommer vi nog att se en underdödlighet de kommande månaderna, förutsatt att vi inte får en andra våg, säger Åke Nilsson.

En slutsats av beräkningarna är att skyddet runt de äldre inte förbättrats nämnvärt de senaste 30 åren.

– Detta borde fungera som en väckarklocka. Vi har ett dåligt smittskydd inom äldreomsorgen, säger Åke Nilsson, som själv är i 80-årsåldern.