– Allmänna råd är inte detsamma som om min kompis rekommenderar mig att läsa en viss bok, vilket jag inte alls måste göra. Allmänna råd och rekommendationer är skarpa till sin karaktär. De måste man följa, säger Åsa Holmér, terminolog vid Språkrådet.

Hon har publicerat ett blogginlägg om ord i coronans spår, där hon berättar att just ordet rekommendation kan ses som en myndighetsterm, som har en skarpare betydelse än när ordet används i vardagslag.

Ska följas

– För myndighetsmänniskor som skriver de här allmänna råden, som Folkhälsomyndigheten går ut med, är det skarpt läge. De menar inte att det här är tips till oss, utan något vi ska följa, säger Åsa Holmér.

I vissa fall har rekommendationerna blivit lagar och då kan ett annat hårdare språkbruk användas, vilket inrikesminister Mikael Damberg gjorde när han på en presskonferens meddelade att sammankomster med fler än 50 personer förbjöds för att minska smittspridningen.

– Då sade han att det var ett skarpt förbud från regeringen och att den som bryter mot det riskerar att få böter eller fängelse. Regeringen kan gå ut och säga så, men det är inte möjligt för en myndighet utan de ger just rekommendationer, säger Åsa Holmér.

Stark tilltro

Hennes uppfattning är att de flesta svenskar följer de rekommendationer som myndigheterna går ut med.

– Vi har en ganska stark tro på det offentliga, som kan bero på att vi länge har haft en rättsstat, som vi kunnat lita på, och regeringar som inte har varit korrumperade, säger Åsa Holmér.

TT: Tror du att svenska myndigheter framstår som otydliga i ett internationellt perspektiv?

– Jag tror att det framstår som otydligt om man inte läser in vad rekommendationer står för i myndighetsvärlden, säger Åsa Holmér.

Hon tror att Folkhälsomyndigheten nu har börjat förstå att folk inte känner till vad allmänna råd innebär.

– Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, har ju poängterat att allmänna råd inte är vilka goda råd som helst, som man kan välja att strunta i, utan att de är bindande.