Det var i mars som coronakrisen på allvar tog ett järngrepp om Sverige. Många människor insjuknade i viruset, dödstalen sköt i höjden och allt striktare restriktioner infördes i försök att minska smittspridningen.

Sedan dess har det bara pågått – och för många har pandemin fört med sig även psykiska problem.

Stor ökning

Såväl vårdcentraler som vårdappar och privata psykologmottagningar ser att antalet personer som söker hjälp har ökat.

– Hos oss är det en stor ökning av samtal som har med corona att göra. Det finns flera anledningar till att människor hör av sig, oro i olika former, säger Jesper Enander, chefspsykolog hos det digitala vårdföretaget Kry.

För vissa människor har den utdragna krisen fört med sig en stark känsla av orkeslöshet, medan andra påverkas mindre – eller inte alls.

– Jag tror att personlighetsdragen spelar in här. Har man i grunden en positiv attityd har man kanske lättare att tackla en sådan här kris. Men i grunden vill alla känna sig trygga och det handlar om hur väl man tolererar osäkerhet, säger Enander.

Känsla av orkeslöshet

Psykologen Anna Jacobson ser flera skäl till varför samhällsutvecklingen just nu för med sig en känsla av uppgivenhet hos människor.

– När krisen började var mycket ovisst, då stressade nog en del upp sig vilket kan skapa en känsla av "nu ska jag klara det här". Man blir uthållig. Stressen och ovissheten kan även skapa oro som man blir upptagen av. Men nu när krisen pågått så länge tappar man uthålligheten och går ner i stress. Det ger utrymme för orkeslöshetskänslan. Det blir som en reaktion på att man stressade upp sig, säger hon.

Hon fortsätter:

– En annan orsak är att man känner att man helt enkelt inte orkar mer. Dessutom blir man kanske depressiv av att bara sitta hemma, i vad som närmast är isolering.

Rutiner i vardagen viktigt

Vad kan man då göra om man brottas med uppgivenhetskänslor?

Enligt både Jacobson och Enander är det viktigt att försöka hitta en mening med vardagen.

– Det är viktigt att hitta vad som triggar i gång känslorna. Har man varit uppstressad tidigare, ja då ska man kanske låta sig ta tid för återhämtning. Om man känner att man inte orkar mer är det viktigt att hitta hopp. Och komma ihåg att det här är en parentes, det varar inte för alltid, säger Jacobson.

– Känner man sig depressiv är det viktigt med rutiner. Till exempel att äta vid samma tider och att ta en daglig promenad.

Att se eller känna signaler som tyder på psykisk ohälsa kan vara svårt, både hos sig själv eller hos en anhörig, men enligt Anna Jacobson finns det varningsklockor att lyssna efter.

– Det kan vara så att man inte känner igen sig själv. Att man börjat göra saker, och slutat med andra. Exempelvis slutat ringa till vänner och börjat grubbla om nätterna. Som anhörig är det då viktigt att påminna om rutinerna i vardagen och att vara ett socialt stöd, säger hon.