Därför har så många smittade avlidit här

Nu har fler än 10 000 personer i Sverige med bekräftad covid-19 avlidit — och dödstalet ser ut att fortsätta öka. Professor Joacim Rocklöv utgår från att dödstalet kommer att hamna mellan 12 000 och 15 000.

Fler än 10|000 personer i Sverige med bekräftad covid-19 har avlidit. Arkivbild.

Fler än 10|000 personer i Sverige med bekräftad covid-19 har avlidit. Arkivbild.

Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Hälsa och sjukvård2021-01-14 15:30

Mer än två tredjedelar av de avlidna, 6 876, var över 80 år. Sverige ligger nu på 26:e plats över de länder i världen som har flest döda per 100 000 invånare. Danmark, Norge och Finland ligger avsevärt längre ner på listan från Johns Hopkins-universitetet , som toppas av San Marino och Belgien.

TT har pratat med några framträdande experter under pandemin om varför så många dött i Sverige.

Släpptes fritt

Den tidigare statsepidemiologen Annika Linde, har sin analys av orsaken till det höga dödstalet klar.

– I första hand har så många dött i Sverige för att vi hade en strategi där virus släpptes fritt och i andra hand för att vi förutsatte att man skulle kunna hantera det här så att man skulle skydda de äldre, men det kunde vi inte. Det visade sig att vi inte hade någon beredskap för detta, säger hon.

Att agera strikt tidigt och stänga ner så fort som möjligt skulle, enligt Annika Linde, ha varit en bättre väg för att begränsa smittspridningen.

– Men i Sverige hade vi inte den strategin utan det var klart och tydligt så att vi bara skulle platta ut kurvan. Den strategin ser jag som grunden till att vi fått många fler döda än i till exempel Norge, Danmark och Finland, säger hon.

Inte förvånad

Joacim Rocklöv är professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet och har tidigare kritiserat den svenska coronastrategin. Han är inte alls förvånad över att fler än 10 000 personer i Sverige dött i covid-19 och befarar att antalet kan komma att öka till mellan 12 000 och 15 000, eftersom vi befinner oss mitt i vintern.

– Det är ju en hög samhällsspridning. Det är många som blir infekterade. Nu har det pågått ett tag och kommer att pågå ett tag till, tills vaccinerna får mer effekt. De får ju effekt gradvis, säger han.

I våras blev en analys om vårdbehov och dödstal, som bland andra Joacim Rocklöv stod bakom, mycket omdebatterad. Ett av scenarierna som presenterades visade att dödstalet skulle kunna gå upp så högt som till omkring 40 000 om viruset släpptes fritt.

– Nu är inte det ett realistiskt scenario, eftersom vi inte kommer att tillåta det. Men det visar hur viktigt det är att vidta effektiva åtgärder för att stoppa smittspridning, säger han.

Han säger att hur högt dödstalet blir beror på hur snabbt vi vaccinerar, andra åtgärder och vår uthållighet.

Inte förutsättningar

Statsepidemiolog Anders Tegnell hade till skillnad från Rocklöv inte kunnat föreställa sig att Sverige skulle komma upp i 10 000 döda med covid-19 när sjukdomen klassades som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom i våras.

– Nej, det tror jag ingen av oss hade kunnat tänka oss, även om vi redan från början visste att det här var en väldigt farlig sjukdom. Det visade tidiga data från Kina och Italien, säger han.

Anders Tegnells förklaring till det höga dödstalet är att covid-19 är en väldigt farlig sjukdom, framför allt för multisjuka äldre.

– Har man en stor smittspridning och inte riktigt bra förutsättningar att hindra smittan från att komma in på äldreboenden så är det svårt att förhindra att man får så här höga dödstal, och det är inte bara Sverige som har drabbats, säger han.

Samtidigt betonar han att det finns väldigt stora variationer i hur man registrerar och mäter dödsfall i covid-19 i olika länder.

Drastisk förändring

– Det finns flera studier där man jämfört den så kallade överdödligheten, som nog är ett mer objektivt mått, i flera länder. Skillnaden i antalet döda och överdödligheten är väldigt liten i Sverige, men väldigt stor i många andra länder, säger Anders Tegnell.

Anders Tegnell är förvissad om att vi kan stå inför en vändpunkt om regionerna med vaccineringen lyckas nå de 70 000 till 80 000 personer som bor på särskilda boenden.

– Den gruppen står för nästan hälften av alla dödsfall. Kan vi nå dem med en bra vaccintäckning inom de närmaste veckorna, vilket jag tror att vi kan, kommer det drastiskt att förändra utvecklingen av antalet dödsfall redan inom en månad, eller några veckor, säger han.

Det förutsätter dock att vaccinet ger ett så bra skydd som det sett ut att ge i studier.

– Redan nu vaccineras ju de första personerna för andra gången och nästa vecka bör de ha fått ett ganska bra skydd, säger han.

Före detta statsepidemiologen Annika Linde är övertygad om att Sveriges höga dödstal i covid-19 i jämförelse med de andra nordiska länderna beror på att virus släpptes fritt samtidigt som man inte lyckades skydda de äldre. Arkivbild.
Före detta statsepidemiologen Annika Linde är övertygad om att Sveriges höga dödstal i covid-19 i jämförelse med de andra nordiska länderna beror på att virus släpptes fritt samtidigt som man inte lyckades skydda de äldre. Arkivbild.
Fakta: Dödlighet i olika länder

Johns Hopkins-universitetet har listat dödligheten i covid-19 i olika länder. San Marino toppar listan över flest antalet dödsfall per 100 000 invånare med 189,43 fall, den 12 januari.

Sverige ligger på 26:e plats med 92,63 dödsfall per 100 000 invånare.

Övriga nordiska länder ligger betydligt längre ner. Danmark på 67:e plats med 27,56 , Finland på 87:e plats med 10,82 och Norge på 94:e plats med 8,99 dödsfall per 100 000 invånare.

Källa: Johns Hopkins Coronavirus Resource Center

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!