Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Lancet Psychiatry gjordes på 21 medel- och höginkomstländer under fyra månader förra året, något Sveriges Radio Ekot var först med att rapportera om.

– I vissa länder var det stabilt, men i vissa blev det färre. Men det var inget som stack ut, inga länder som visade högre antal suicid under de första fyra månaderna av pandemin, säger professor Ellenor Mittendorfer-Rutz.

Och utvecklingen ser likadan ut i Sverige, enligt en tidigare rapport från Socialstyrelsen under samma tidsperiod.

Forskarna har inte studerat orsakerna till minskningen men menar att en förklaring kan vara att länderna ökat samhällets stödåtgärder för psykisk hälsa.

En annan orsak kan vara att pandemin gett större känsla av gemenskap med andra i liknande situation och att nya sätt att få kontakt med andra, genom nätet, vuxit fram.

Många länder i studien har också infört stöd för hemlösa, vilket också kan vara en orsak till minskningen, enligt Ellenor Mittendorfer-Rutz.

Preventiva insatser ger effekt

Professorn tror att det är de preventiva åtgärderna som vi nu ser effekten av.

– Vi har inte tittat på det, vi planerar att göra det längre fram, men jag tror att det preventiva har spelat en jättestor roll. Både när det gäller beredskap i sjukvårdssystemet men också när det gäller ekonomiskt stöd som spelar stor roll för att fånga upp konsekvenserna av långtidsarbetslöshet som vi vet är kopplat till suicid.

Mittendorfer-Rutz framhåller också stärkta relationer genom att hushållen tillbringar mer tid tillsammans, och en gynnsam kollektiv känsla, som förklaringar. Hon vill dock understryka att siffrorna är från perioden april–juli, alltså när pandemin fortfarande var ny.

Hon tycker att det är viktigt att vi fortsätter att jobba med preventiva åtgärder, även i framtiden.

– Socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvården måste utformas så att en potentiell försämring av den psykiska hälsan av långtidsarbetslöshet kan fångas upp.

Likheter med tidigare pandemier

Forskarna anser att det nu krävs vaksamhet för att förhindra att antalet självmord ökar igen när pandemin går mot sitt slut.

Enligt Mittendorfer-Rutz pekar flera studier på att det finns ett antal grupper som löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa under pandemin. Dit hör yngre, särskilt socialt utsatta samt de personer som hade en psykisk sjukdom redan innan pandemin. Dessa kan få en försämrad psykisk hälsa under en längre tidsperiod, något man även kunnat se vid tidigare pandemier.

I vissa mätningar från den globala studien fanns data fram till oktober. Då var den nedåtgående eller stabila trenden fortfarande kvar.

Ny rapport från Socialstyrelsen

Jeroen De Munter, statistiker på Socialstyrelsen, arbetar med att ta fram den officiella dödsorsaksstatistiken, som avser hela förra året och inkluderar självmord.

Enligt honom ligger antalet självmord under perioden efter juli 2020 på en fortsatt låg nivå i förhållande till tidigare år. Men än så länge är statistiken preliminär. I juni kommer rapporten som visar hur det såg ut i Sverige förra året.

– Det finns en viss eftersläpning i statistiken eftersom det kan dröja innan läkare skickar in dödsfallsintyg, men framförallt dröjer det då suicidfall tar längre tid att utreda. Det ligger på Rättsmedicinalverket.

TT: Men utifrån de preliminära siffrorna ser inte självmorden ut att ha ökat under 2020?

– Det ser inte ut att ha blivit en ökning utifrån den data vi fått in, den kommer troligen visa en minskning mot tidigare år. Men det är ännu osäkert eftersom vi fortfarande får in dödsorsaksintyg från Rättsmedicinalverket.