Dator lika bra som röntgenläkare på bröstcancer

Artificiell intelligens, AI, kan vara bättre än tränade röntgenläkare på att upptäcka cancer vid analys av bilder från mammografier, visar en svensk studie. Men allra bäst resultat fick mjukvaran i samarbete med en människa av kött och blod.

En läkare gör en ultraljudsundersökning på en kvinnas bröst på en bröstmottagning. Arkivbild.

En läkare gör en ultraljudsundersökning på en kvinnas bröst på en bröstmottagning. Arkivbild.

Foto: Christine Olsson/TT

Hälsa och sjukvård2020-08-29 21:05

Forskare vid Karolinska institutet i Stockholm har undersökt tre befintliga dataprogram som utvecklats för att upptäcka cancer på mammografibilder, och kommit fram till att åtminstone ett av dem kan vara bättre än vissa röntgenläkare på den tidsödande, men samtidigt livsviktiga uppgiften.

– Det är väldigt intressant, det hade vi inte räknat med när vi började, säger Fredrik Strand, röntgenläkare och forskare vid Karolinska institutet, som har lett studien.

– Röntgenläkare som analyserar röntgenbilder från mammografier har tränat mycket och under lång tid, och man har verkligen försökt pressa människan så långt det går. Det är förvånande att den artificiella intelligensen har nått så långt, säger han.

Bättre än läkare

Strand förklarar att det vanligtvis är två röntgenläkare som var för sig går igenom bilder från mammografier, som ett sätt att minimera risken för att tumörer inte upptäcks. Oftast får en mindre erfaren läkare göra den första bedömningen, medan en mer senior läkare gör den andra.

Strands forskarlag lät dataprogrammen analysera bilder från mammografier som ligger längre bak i tiden. Därefter jämfördes gissningarna med hur många av kvinnorna som senare visade sig ha konstaterad bröstcancer inom ett år. Den bästa mjukvaran i studien var så duktig på sin uppgift att den upptäckte fler tumörer än den första läkaren, och till och med var lika bra som den andra, mer erfarna kollegan.

Allra flest cancerfall upptäcktes dock när resultaten från AI och människa slogs ihop.

– En person kan se något som den andra inte ser, eftersom alla har olika uppmärksamhet och erfarenhet. Det verkar vara bättre att en läkare kompletteras med AI i stället för ytterligare en människa. Men det kan mycket väl hända att det inte behövs en människa alls när utvecklingen går vidare, säger Strand.

Frigöra läkarnas tid

Forskargruppens nästa steg är att testa mjukvaran i en klinisk studie på ett sjukhus i Stockholm, där AI ska genomföra självständiga bedömningar vid sidan av två röntgenläkare. Dessutom planeras en andra studie av hur AI kan föreslå kompletterande undersökning med magnetkamera, som ofta används på patienter med svårbedömda fall.

Strand säger att det inte är tänkt att en dator helt ska ersätta läkare vid bildanalyserna, men att eventuellt en av de två läkarna ska kunna frigöras till att koncentrera sig på mer svårbedömda fall, och på så sätt hjälpa till att rädda liv.

– Magnetkameraundersökningar tar längre tid att genomföra och det tar även längre tid att bedöma bilderna. Det vore bra om tiden som sparas in på lättbedömda mammografier gick att lägga där.

Studien har publicerats i vetenskapstidskriften Jama Oncology.

Fakta: Cancer

De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer samt lungcancer.

Både gener och livsstilsfaktorer kan orsaka sjukdomen. Den allra största delen, cirka två tredjedelar, handlar dock om slumpen.

Att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att all cancer är ärftlig.

Ohälsosam mat, rökning, sol och alkohol kan bidra till att man får cancer. Radioaktiva ämnen eller röntgenstrålar kan i höga doser också framkalla cancer.

Källa: Cancerfonden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!