– När man tittar på dem som faktiskt är i arbete och som har arbetsinkomster hamnar man på högre nivåer av sjukfrånvaro, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

I en ny analys från Försäkringskassan undersöks sjukfrånvaron i olika grupper.

Men i stället för att som i tidigare statistik beräkna sjukfrånvaron utifrån hela befolkningen i arbetsför ålder, jämför man med de i gruppen som faktiskt jobbar och som har en betydande arbetsinkomst.

På så sätt undantas alla de som inte är i arbete och därmed inte heller kan vara sjukskrivna.

Resultatet: Sjukfrånvaron är klart högre än vad som vanligtvis rapporteras för vissa grupper.

Utsatta grupper

Det handlar om de som är yngst och äldst i arbetslivet, de som saknar gymnasieutbildning och de som är födda utomlands.

I genomsnitt är svensken sjukskriven 12,8 dagar per år, enligt den nya analysen.

Men bland äldre mellan 60 och 69 år är antalet sjukdagar 17,8. Bland invandrare, som varit här i mer än tio år, är den 17,2 dagar, och bland personer som saknar gymnasieutbildning är den 21,8.

Det här är utsatta grupper på arbetsmarknaden, konstaterar Försäkringskassan. Ofta är sjukligheten relaterad till slitiga arbeten, exempelvis inom vård och omsorg, eller en kanske redan från början sviktande hälsa.

– Enkelt uttryckt är det att man har arbeten med sämre arbetsförhållanden. Det finns även andra kända socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa i de här grupperna, som inte bara är kopplade till arbetet, som förstärker det, säger Ulrik Lidwall.

För exempelvis den äldre gruppen är 60-årsåldern en tid då fysiska krämpor kan börja göra sig påminda, säger han.

– För att fler ska kunna arbeta längre upp i åldrarna behöver man också ta äldres arbetsförmåga och arbetsmiljö på allvar, säger han.

Förbättra arbetsmiljön

För invandrare som varit i Sverige i mindre än tio år syns dock motsatt trend – de är mindre sjukskrivna än genomsnittssvensken.

– Det beror delvis på att de är yngre, men det kan också vara så att man har lägre inkomster, små ekonomiska marginaler och mer osäkra anställningsformer och att man kanske inte sjukskriver sig av de anledningarna, säger Ulrik Lidwall.

TT: Arbetsgivare kanske tar den här analysen till intäkt för att det inte är lönsamt att anställa äldre eller utrikes födda?

– Det är klart att det alltid finns en risk när man pekar på problem att informationen kan användas på olika sätt. Men vår ingång är att statistiken ska användas för att peka på grupper där man behöver förbättra arbetsmiljön och andra förhållanden i arbetslivet.

Det kan också påpekas att mer än nio av tio av landets lönearbetare inte har några sjukpenningdagar alls under ett år. För anställda är det först efter två veckors sjukskrivning som den allmänna försäkringen med sjukpenning träder in.

De som väl blir sjukskrivna längre än så är det också ofta under en längre tid, omkring en och en halv månad.