Intensivvård är en vårdnivå som innebär noggrann övervakning och avancerad behandling av svårt sjuka patienter.

På en intensivvårdsavdelning (IVA) är personaltätheten högre än på andra avdelningar. Där arbetar specialutbildade läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Intensivvård är en av de mest resurskrävande formerna av sjukvård. Vårdplatserna är skapade för patienter vars grundläggande funktioner sviktar, som andning, blodcirkulation och medvetande, och för att patienten ska få störst chans att överleva.

På intensivvårdsavdelningarna finns en hög koncentration av medicinteknisk utrustning, som respiratorer, infusionspumpar (används för att ge patienten exakta mängder vätska intravenöst), dialysapparater (renar blodet) och ecmo-maskiner (ett slags konstgjord lunga som syresätter blodet utanför kroppen). Patienten är ofta uppkopplad till många av apparaterna, vilket kan göra vården påfrestande.

Olika kontroller som puls, blodtryck, syremättnadsgrad, andningsfrekvens, respiratorvärden samt urinmängd följs kontinuerligt.

En person som intensivvårdas lämnas aldrig ensam i salen utan där ska dygnet runt finnas personal som övervakar situationen. De flesta patienter får sitt näringsbehov via dropp eller sondmat, men de som kan och får serveras mat.

Det finns olika typer av intensivvård: patienter där kroppens viktigaste funktioner sviktar, barnintensivvård, thoraxintensivvård (där patienter vårdas efter hjärt- och lungoperationer och transplantationer), neurointensivvård (för patienter med skall- och ryggskador och neurologiska sjukdomar) och brännskadevård.

Källor: Svenska intensivvårdsregistret, Region Örebro