Det vet vi om de nya mutationerna

Virus förändrar sig hela tiden. Coronaviruset Sars-cov-2 är inget undantag. Hittills har framför allt tre varianter skapat oro. Men vad vet vi egentligen om de nya varianterna? Nästan inget alls, visar det sig.

Spikeproteinets utseende är avgörande för om vaccinet ska fungera.

Spikeproteinets utseende är avgörande för om vaccinet ska fungera.

Foto: Johan Hallnäs

Hälsa och sjukvård2021-02-19 19:19

B.1.1.7 – den brittiska varianten

Av alla varianter har den så kallade brittiska varianten fått störst uppmärksamhet. Den upptäcktes i höstas och fick namnet B.1.1.7.

B.1.1.7 består av 14 mutationer som är unika för just denna variant, av vilka två anses vara speciellt intressanta. Den ena (N501Y) är en mutation som tros påverka virusets förmåga att binda till värdcellen. Den andra (del69-70) saknar ett område i en gen som styr utseendet på det så kallade spikeproteinet, vilket forskare tror kan innebära att viruset är mer smittsamt. Exakt hur mycket är det ingen som vet, men uppskattningsvis cirka 30–50 procent.

Flera studier har visat att varianten kan vara dödligare, men har kritiserats för att ha för litet underlag.

Den brittiska varianten är nu vanlig i Sverige, men hittills finns det inget som tyder på att vaccinet inte fungerar på denna variant.

B.1.351 – den sydafrikanska varianten

Den sydafrikanska varianten identifierades i slutet av december i Sydafrika, men har sedan dess även upptäckts i prover från oktober 2020. Även denna variant finns i Sverige och är den variant som ligger bakom ett utbrott i bland annat Västmanland. Varianten bär på tre mutationer i det så kallade spikeproteinet som är potentiellt kritiska. Preliminära resultat pekar på en högre smittsamhet, men inte på svårare symtom. Vissa studier pekar dock på att denna variant är något mindre känslig för vaccin, men underlaget för påståendet anses som "icke tillfredsställande".

P.1 – den brasilianska varianten

Den brasilianska virusvarianten P.1 bär på 17 unika mutationer, varav tre i det så kallade spikeproteinet. Mutationen anses av forskare som kritisk, eftersom det är spikeproteinet som viruset använder sig av för att binda till cellen. Farhågor finns för att detta gör att även denna variant är mer smittsam.

Än så länge finns inga större studier som visar att varianten skulle leda till allvarligare sjukdom.

Nordiska varianter

Utöver de tre mest omtalade varianterna har en variant registrerats i Norge och Danmark som går under beteckningen B.1.525 och som har likheter med både den sydafrikanska och brittiska varianten.

Ytterligare en variant – Fin-796 – har upptäckts i Finland. Den har likhet med en mutation i den sydafrikanska varianten som anses ha koppling till större motståndskraft mot vaccin. Enligt rapporter tycks den finländska varianten dessutom vara svårare att upptäcka i så kallade PCR-test.

Än så länge finns mycket lite information eller närmare uppgifter om dessa varianter.

Fakta: Spikeprotein

Spikeprotein är de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid och infekterar cellerna i kroppen.

När ett vaccin ges till en person är tanken att kroppen ska börja producera mängder av spike-protein. Det ska i sin tur trigga immunförsvaret att producera antikroppar och aktivera T-celler mot spikeproteinet.

Om personen infekteras av coronaviruset ska immunförsvaret känna igen spikeproteinet och aktivera produktionen av antikroppar. På så sätt ska det hindra viruset från att ta sig in i cellerna och föröka sig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!