Det vet vi om de nya mutationerna

Virus förÀndrar sig hela tiden. Coronaviruset Sars-cov-2 Àr inget undantag. Hittills har framför allt tre varianter skapat oro. Men vad vet vi egentligen om de nya varianterna? NÀstan inget alls, visar det sig.

Spikeproteinets utseende Àr avgörande för om vaccinet ska fungera.

Spikeproteinets utseende Àr avgörande för om vaccinet ska fungera.

Foto: Johan HallnÀs

HÀlsa och sjukvÄrd2021-02-19 19:19

B.1.1.7 – den brittiska varianten

Av alla varianter har den sÄ kallade brittiska varianten fÄtt störst uppmÀrksamhet. Den upptÀcktes i höstas och fick namnet B.1.1.7.

B.1.1.7 bestĂ„r av 14 mutationer som Ă€r unika för just denna variant, av vilka tvĂ„ anses vara speciellt intressanta. Den ena (N501Y) Ă€r en mutation som tros pĂ„verka virusets förmĂ„ga att binda till vĂ€rdcellen. Den andra (del69-70) saknar ett omrĂ„de i en gen som styr utseendet pĂ„ det sĂ„ kallade spikeproteinet, vilket forskare tror kan innebĂ€ra att viruset Ă€r mer smittsamt. Exakt hur mycket Ă€r det ingen som vet, men uppskattningsvis cirka 30–50 procent.

Flera studier har visat att varianten kan vara dödligare, men har kritiserats för att ha för litet underlag.

Den brittiska varianten Àr nu vanlig i Sverige, men hittills finns det inget som tyder pÄ att vaccinet inte fungerar pÄ denna variant.

B.1.351 – den sydafrikanska varianten

Den sydafrikanska varianten identifierades i slutet av december i Sydafrika, men har sedan dess Ă€ven upptĂ€ckts i prover frĂ„n oktober 2020. Även denna variant finns i Sverige och Ă€r den variant som ligger bakom ett utbrott i bland annat VĂ€stmanland. Varianten bĂ€r pĂ„ tre mutationer i det sĂ„ kallade spikeproteinet som Ă€r potentiellt kritiska. PreliminĂ€ra resultat pekar pĂ„ en högre smittsamhet, men inte pĂ„ svĂ„rare symtom. Vissa studier pekar dock pĂ„ att denna variant Ă€r nĂ„got mindre kĂ€nslig för vaccin, men underlaget för pĂ„stĂ„endet anses som "icke tillfredsstĂ€llande".

P.1 – den brasilianska varianten

Den brasilianska virusvarianten P.1 bÀr pÄ 17 unika mutationer, varav tre i det sÄ kallade spikeproteinet. Mutationen anses av forskare som kritisk, eftersom det Àr spikeproteinet som viruset anvÀnder sig av för att binda till cellen. FarhÄgor finns för att detta gör att Àven denna variant Àr mer smittsam.

Än sĂ„ lĂ€nge finns inga större studier som visar att varianten skulle leda till allvarligare sjukdom.

Nordiska varianter

Utöver de tre mest omtalade varianterna har en variant registrerats i Norge och Danmark som gÄr under beteckningen B.1.525 och som har likheter med bÄde den sydafrikanska och brittiska varianten.

Ytterligare en variant – Fin-796 – har upptĂ€ckts i Finland. Den har likhet med en mutation i den sydafrikanska varianten som anses ha koppling till större motstĂ„ndskraft mot vaccin. Enligt rapporter tycks den finlĂ€ndska varianten dessutom vara svĂ„rare att upptĂ€cka i sĂ„ kallade PCR-test.

Än sĂ„ lĂ€nge finns mycket lite information eller nĂ€rmare uppgifter om dessa varianter.

Fakta: Spikeprotein

Spikeprotein Àr de delar som sticker ut frÄn viruset och som fÀster vid och infekterar cellerna i kroppen.

NÀr ett vaccin ges till en person Àr tanken att kroppen ska börja producera mÀngder av spike-protein. Det ska i sin tur trigga immunförsvaret att producera antikroppar och aktivera T-celler mot spikeproteinet.

Om personen infekteras av coronaviruset ska immunförsvaret kÀnna igen spikeproteinet och aktivera produktionen av antikroppar. PÄ sÄ sÀtt ska det hindra viruset frÄn att ta sig in i cellerna och föröka sig.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!