EMA: Ålder ingen riskfaktor för Astravaccin

I Sverige har vaccinationerna nyligen återupptagits för 65-plussare med hänvisning till just att fallen med de misstänkta biverkningarna endast inträffat bland yngre.

Läkemedelsverket har dock påpekat att det framförallt är yngre som har fått Astravaccinet i Sverige och att det kan vara en orsak till att de misstänkta biverkningarna synts i den gruppen.

Men statsepidemiolog Anders Tegnell avvisade den teorin för TT på tisdagen.

– Globalt sett finns väldigt många äldre vaccinerade, sade Tegnell.

TT har på onsdagen frågat Folkhälsomyndigheten om det finns några nya bud i frågan, men myndighetens experter avböjer för närvarande att säga något, meddelar presstjänsten.

"Inte fort och fel"

Viktigt att tänka på är att det fortfarande inte finns något fastställt orsakssamband och EMA fortsätter att utreda den frågan. Hittills finns kännedom om 258 fall, varav 45 är dödsfall, enligt en färsk rapport från EMA.

– Det får inte gå fort och fel, kommenterar Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

I Danmark är vaccinationerna med Astra Zenecas vaccin fortsatt stoppade och danska myndigheter har i läckta dokument beskrivit uppgifterna om de misstänkta biverkningarna som "extremt oroande".

– Man kan inte tolerera att någon under 50 år dör av vaccin, för det är inte de som dör av covid-19. Det har varit mycket få fall av människor som dog med covid-19 och som var under 50 år, säger Bolette Søborg, enhetschef på danska Sundhedsstyrelsen, till tidningen Berlingske.

Men en så definitiv hållning är svår att ha, anser Karl-Mikael Kälkner.

– Det här med nytta-risk-bedömning är en delikat fråga som vi hela tiden brottas med. Tvärsäkra uttalanden brukar vara besvärliga i dessa sammanhang, säger han.

Olika perspektiv

I bedömningen finns olika perspektiv. Om en generellt frisk 50-åring skulle riskera en eventuell allvarlig biverkning från ett covidvaccin skulle en vaccinering fortfarande kunna motiveras, om det skulle innebära att 50-åringen hindras från att smitta personer i riskgrupper. För den stora gruppen blir nyttan större medan 50-åringen, individen, drog en nitlott.

– Som individ kommer jag aldrig kunna veta om jag blev hjälpt av vaccinet eller inte. Jag kanske hade klarat mig bra ändå, men jag kommer alltid veta om jag drog nitlotten och fick en biverkning, säger Karl-Mikael Kälkner.

I Sverige finns de olika perspektiven utspritt bland olika aktörer.

– Vi på Läkemedelsverket tittar hela tiden på gruppnivå ur ett vetenskapligt perspektiv och Folkhälsomyndigheten har det nationella perspektivet. Individfrågan hamnar hos ordinatören (läkaren) där man ibland behöver diskutera personliga bakgrunder innan beslut, säger Kälkner.