På måndagsförmiddagen är det endast ett fåtal personer i rörelse vid gränsen mellan Haparanda och Torneå. En kvinna på cykel nekas passage till Finland eftersom hon inte har med sig de id-handlingar som fortfarande krävs för övergång.
Före pandemin var det en självklarhet för Haparandabor att kunna röra sig mellan länderna, inte sällan på daglig basis. De senaste månaderna har varit annorlunda och särskilda tillstånd har krävts för passage.
– Jag är glad att jag kan ta mig över gränsen som svensk medborgare, säger Haparandabon Elisabet Lind, vid gränsövergången, till TT.
Före pandemin åkte hon ofta över och handlade på den finländska sidan där hon anser att butiksutbudet är bättre. För henne har det varit en märkbar skillnad att inte kunna göra det, och en gräns hon inte tidigare upplevt mellan grannstäderna har skapats.
– Haparanda och Torneå är som en och samma stad. Det har känts som att de satte upp en gräns mitt i staden, säger hon.
Inte som förut
Även om många redan har kunnat röra sig över gränsen – under förutsättning att de har haft giltig anledning, till exempel arbetspendling – upplevs de mildrade restriktionerna som en lättnad. Men det finns de som oroar sig över hur relationen mellan städerna och människorna där har påverkats.
– Det känns inte som förut med gränsen. Det har blivit märkbart sämre stämning, säger Mervi Rajala till TT.
Även Kaarina Laivamaa, pensionär i Haparanda, har upplevt hur den stängda gränsen har förändrat vardagen och stämningen i gränsområdet. Hon är vid gränsen för att se om hon kan skymta några bekanta på finländska sidan, personer hon tidigare brukade träffa varje dag.
– Inga bekanta i dag heller, säger hon.
En tydlig förändring i hennes vardag i pandemins spår.
– Haparanda och Torneå har alltid hängt ihop och nu är det inte så längre, säger Kaarina Laivamaa.
"Jätteviktigt beslut"
Beskedet om reselättnaderna kom i tisdags i förra veckan och innebär att de som bor i det som klassas som gränssamhällen nu kan röra sig fritt över gränsen. Det påverkar inte bara Haparanda, utan även samhällen som Övertorneå, Pajala och Karesuando.
Tuula Ajanki, vd på Tornedalsrådet, ett förbund där de svenska och finländska kommunerna i Tornedalen samverkar, ser det som en viktig förändring.
– Det här är ett jätteviktigt beslut för oss, nu återstår det att se hur det kommer att bli i praktiken. Vi väntar ivrigt på mer information, säger hon till TT.
Hon tycker att gränsbevakningsväsendet har tagit till sig av rådets åsikter när det gäller hur gränssamhällen ska definieras. Enligt myndighetens information blir det inte hela kommuner som omfattas utan just de samhällen som samverkar med varandra över gränsen.
Ett exempel på hur gränsrestriktionerna har slagit är att finländska barn inte kan träna med sina idrottslag på svenska sidan, eftersom det hade inneburit att de måste sitta i karantän vid hemkomsten till Finland och därmed missa skolan. Det har heller inte gått att åka över gränsen för att handla.
– Vi lever i ett glesbefolkat område och i samhällen som kompletterar varandra. Nu får vi möjlighet att leva som vanligt igen, säger Tuula Ajanki.