Sedan drygt en vecka tillbaka har 527 medarbetare på sjukhuset testats varav 20 procent visat sig ha utvecklat antikroppar för covid-19 och då ha haft sjukdomen.

– Spontant tycker jag att det är det en hög andel, men det är väldigt ny data och svårt att veta vad man skulle förvänta sig, säger Charlotte Thålin, specialistläkare på Danderyds sjukhus och ansvarig för studien.

En fjärdedel av invånarna i Stockholm beräknas ha eller ha haft smittan i början av maj, enligt Folkhälsomyndigheten. Resultatet på Danderyd speglar de siffrorna, enligt professor Sophia Hober som ingår i forskargruppen från KTH som tillsammans med SciLifeLab utvecklat testerna.

– De siffrorna stämmer ganska bra överens. Vårt test visar hur många som hade haft det för tre veckor sedan, säger hon.

TT: Innebär det att sjukvårdspersonal inte är mer utsatt för covid-19 än andra?

– Om man tittar noggrant på siffrorna finns det nog en antydan om att det är något mer utbrett på sjukhus men det är för tidigt att säga.

Kan innebära immunitet

Förhoppningen är att antikroppar också innebär immunitet, även om Världshälsoorganisationen (WHO) har varnat för att så inte behöver vara fallet.

– Det vet man ju inte. Det är ett helt nytt virus så det är mycket vi inte vet. Men det absolut vanligaste vid virussjukdomar är att vi utvecklar en immunitet, säger Charlotte Thålin.

Utifrån studien går det inte att veta om medarbetarna smittats på jobbet eller inte, men de som testas positivt och är symptomfria kan fortsätta arbeta.

– Vi är tydliga med att vi inte vet att man är immun så man ska absolut fortsätta bära skyddskläder, säger Charlotte Thålin.

De som provtas kommer också att testas igen för att se hur länge antikropparna finns i kroppen.

– Är det många som inte har kvar antikroppar efter tre månader är det väldigt tråkigt för det innebär att den sannolika immuniteten är kortvarigt. Mitt drömscenario är att de som har antikroppar nu också har det efter tolv månader. Då skulle jag bli jätteglad, säger Charlotte Thålin.

En immunitet skulle innebära att de som fått antikropparna hade kunnat arbeta utan risk för att bli smittade eller smitta andra, vilket skulle få en stor betydelse för vården och hela samhället, enligt Thålin.

15 000 prover i veckan

SciLifeLab och KTH kommer från och med i maj ha kapacitet att utföra och analysera runt 15 000 prover i veckan.

– Vi börjar med det som är viktigast att veta något om och det är sjukvård och äldreomsorg. Men vi har en ambition att utveckla det här till andra grupper, säger professor Sophia Hober, som ingår i forskargruppen från KTH.

Alla akutsjukhus i Stockholmsregionen har bjudits in att delta i studien.

Förhoppningen är att andra laboratorier ska kunna utföra testerna för att öka kapaciteten, när metoden väl testats klart och är på plats.

– Det pågår diskussioner om det, säger Hober.

Fler frågor ska få svar

Inom några veckor ska all personal som vill delta på Danderyds sjukhus vara provtagen och då väntar fler resultat.

– Jag skulle tro att många har fått antikroppar utan några symptom, men det vet jag inte och det ska bli intressant att se, säger Charlotte Thålin.

Studien ska också se om smittan är vanligare bland personal som vårdar personer med coronaviruset.

– En stor del av personalen jobbar aldrig med covid-patienter och andra jobbar nästan bara med covid-patienter.

Studien är också intressant ur ett internationellt perspektiv då det kan säga något om hur Sveriges strategi att hålla samhället öppet, vilket väckt stor uppmärksamhet världen över, fungerar, säger Sophia Hober.

– Det talas mycket om att vår strategi är mycket sämre än alla andra. Här har vi en siffra på hur stor spridningen verkar ha varit, åtminstone i den här miljön. Och vi har också, så småningom, siffror på hur sjuka individerna varit.