Enligt tidningen fick bolagets vd och koncernledning 4,8 miljoner kronor i bonus under 2020, en ökning med 98 procent jämfört med 2019. Det framgår också att medarbetare som inte ingår i koncernledningen har fått lägre genomsnittslön jämfört med året innan.
Det statliga stödet, där merparten kommer från svenska skattebetalare, har enligt bolaget behövts för att täcka ökade kostnader för skyddsutrustning, kohortvård samt lönekostnader till följd av sjukfrånvaro. Enligt Attendo fattar styrelsen beslut om ersättning till ledningen utifrån kundnöjdhet, medarbetarnöjdhet och finansiellt resultat.
Ulf Lundahl, styrelseordförande i Attendo, berättar att företaget har fått stödet som ersättning för vissa kostnader under pandemin. Det handlar exempelvis om skyddsutrustning och skyddskläder.
– Vi har tagit en väsentligt större del av kostnaderna själva, säger han till TT.
Enligt honom är det aktieägarna som har fått stå för dessa extrakostnader. Bonusen består av flera delmål, och är ett matematiskt system, förklarar han:
– Resultatmålet uppnåddes inte, så det gav inte ersättning. Men två mål om nöjdhet, kunder och anställda uppnåddes.
Alla blev nöjda
Styrelsen diskuterade om bonusen skulle betalas ut, berättar han. Också det faktum att bolaget fått statligt stöd och att ledningen skulle ha rätt till bonus var uppe på i styrelsen, enligt Ulf Lundahl.
– Så gör vi alltid. Det är styrelsens viktigaste uppgift att utvärdera ledningen.
Men beslutet blev alltså att ledningen skulle ha rätt till sina bonus. Enligt Ulf Lundahl var ingen emot och han tycker att beslutet var korrekt.
– Inte minst de anställda var mer nöjda. Vi har halverat personalomsättningen. Så det blev utfall för nöjda kunder och nöjda anställda.
TT: Hur tänker du om att det kan framstå som stötande med både statligt stöd och bonus samtidigt?
– Det är möjligt att det kan framstå så. Men det är aktieägarna som skickar in mest pengar. Det är aktieägarna som betalar mest av våra extra kostnader. Det är viktigt att vi håller vårt avtal då ledningen gjort ett bra jobb, säger Ulf Lundahl.
"Sticker i ögonen"
Biträdande finansminister Åsa Lindhagen (MP) reagerar på bonusarna:
– Det är uppseendeväckande och jag kan förstå att det sticker människor i ögonen.
TT: Sticker det dig i ögonen?
– Jag tycker ju att vi ska driva vård, skola och omsorg inte för att tjäna pengar utan för att man har en passion för den verksamhet man driver. Det tycker jag ska vara främsta syftet.
– Som miljöpartist tycker jag också att eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten.
TT: Tycker du som regeringsföreträdare att det är fel (att betala ut bonusarna)?
– De har makten själva att bestämma över sina bonusar.
TT: Men tycker du att det är fel av Attendo?
– Jag tycker att det är uppseendeväckande att de har gjort det, ja, svarar Åsa Lindhagen.
Socialminister Lena Hallengren (S) skriver på Facebook att:
"Attendo behöver nu lägga korten på bordet och berätta vad som hänt. Både hur man arbetat under pandemin, vilka stöd man tagit emot och hur man valt att använda dem".
"Välfärdsföretagande ställer högre krav än annat företagande eftersom det handlar om att ta emot skattemedel för att utföra tjänster som är avgörande för medborgarnas liv och hälsa", skriver Hallengren vidare.
Tar avstånd från chefer
Bonusutbetalningarna blir kända samtidigt som Sveriges Radio rapporterat om att Attendos vårdboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm är i blåsväder, sedan en anställd larmat om att det inte bedrivits kohortvård, det vill säga separerad vård av covid-sjuka och friska, som utlovats. Denne varnades också av företaget för att ha larmat.
Men detta har inte med vare sig bonus eller nöjdhet hos anställda att göra, förklarar Ulf Lundahl.
– Vi har 700 vårdenheter och 25 000 anställda. Det är helheten som är väsentlig. Sabbatsbergsbyn är ett speciellt fall. Vi håller på att utreda det, säger han, och förklarar att han kraftigt tar avstånd från företagets agerande gentemot den person som larmat.
– Det var ett oförsvarligt beteende. Men det kan göras misstag från HR-sidan, säger han.