I januari förra året tog 78 hjälpsökande kvinnor kontakt med företaget Spelfriheten, som arbetar med att hjälpa människor ur spelberoende. Därefter ökade antalet stadigt och i april i år låg motsvarande siffra på 302 kvinnor.

Daniel Harre, förbundsordförande för Spelberoendes riksförbund, bekräftar bilden att fler kvinnor söker hjälp nu än tidigare. Han tror dock inte att antalet spelare ökat nämnvärt under pandemin, men att de som har spelproblem sedan tidigare upplever att det blivit värre.

– Tristess, hemmajobb och ekonomisk otrygghet, alla vanliga triggers, har förstärkts under pandemin. Det kan också vara oro och ångest, nära och kära som fått covid eller är i riskgrupp, säger han.

Stigma och skam

Den höga siffran kan också förklaras med att fler vågar söka hjälp på digitala möten, något som Spelberoendes riksförbund började med under pandemin och också kommer att fortsätta med.

– Det ligger ju fortfarande mycket skam och stigma kring spelberoende, så steget blir inte lika stort när du tar kontakt via datorn. Du kan googla fram och hittar kanske till exempel ett online-möte. Tröskeln blir lägre och det tror jag gör det lättare för kvinnor, säger Daniel Harre.

Men trots att siffrorna redan nu visar på en ökning kan det dröja innan man får se det verkliga resultatet av spelandet under pandemin. Enligt Daniel Harre kan det ta från ett halvår upp till flera år innan man söker hjälp.

Fler åtgärder

Därför efterlyser han fler insatser för att stoppa det osunda spelandet. Enligt Harre löper beroende betydligt större risk att falla tillbaka om de inte jobbar med orsaken till att man börjat spela.

– Framför allt är det väldigt viktigt att regeringen täpper till möjligheten att spela på olicensierade bolag, och sedan är det viktigt med tydliga åtgärdsplaner där man jobbar med beteendet.