Fler litar på sjukvården under pandemin

Allmänhetens förtroende för sjukvården ökade markant i våras, under coronapandemin. Det visar en ny undersökning från Som-institutet. Förtroendet för riksdagen har också ökat, liksom för innehållet i SVT och TV4.

88 procent av de svarande hade ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården i Som-institutets extra undersökning under andra kvartalet. Här ses extra intensivvårdsplatser på Helsingborgs sjukhus. Arkivbild.

88 procent av de svarande hade ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården i Som-institutets extra undersökning under andra kvartalet. Här ses extra intensivvårdsplatser på Helsingborgs sjukhus. Arkivbild.

Foto: Andreas Hillergren/TT

Hälsa och sjukvård2020-10-07 12:25

Som-institutet vid Göteborgs universitet gjorde en extra förtroendeundersökning under andra kvartalet i år, och har jämfört resultaten med den ordinarie, årliga undersökningen som gjordes på hösten 2019.

De nya resultaten presenterades vid ett webbsänt seminarium som arrangerades av SVT och Sveriges Radio.

I årets enkät angav 88 procent av de svarande att de har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården. I höstas var motsvarande siffra 68 procent.

– Det är inte så konstigt. Vi är väldigt beroende av sjukvården, säger Ulrika Andersson, docent vid Som-institutet, på seminariet.

Hopp för riksdagen

Förtroendet för riksdagen gjorde ett ännu större hopp, om än från lägre nivå. 59 procent av de svarande hade ganska eller mycket stort förtroende för riksdagen i den nya undersökningen. Bara 31 procent gav sådana svar 2019.

– Detta är under tiden då det rådde ett slags borgfred, påpekar Ulrika Andersson.

– Jag tror att den mätning vi gör under hösten kommer att mer likna de resultat vi sett tidigare, tillägger hon.

Tryggt med Tegnell

Förtroendet för innehållet i SVT och TV4 har också ökat under pandemin. 81 procent har ganska eller mycket stort förtroende för SVT. Det är bolagets högsta siffra sedan det började mätas på 1990-talet.

De många direktsända presskonferenserna, framförallt med Folkhälsomyndigheten, har lockat många tittare och gett många något att samlas kring.

– De ger en viss trygghet, och det spelar roll. Vi har fått en person som många vill ta i handen, säger Ulrika Andersson och syftar på statsepidemiologen Anders Tegnell.

Neråt för tidningar

Däremot är det nu färre som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för innehållet i dagstidningar, jämfört med 2019. Det gäller såväl storstadspress som lokaltidningar.

Andelen som säger sig ha lågt förtroende för tidningarna har dock inte ökat. Det är gruppen som svarat "varken stort eller litet förtroende" eller "ingen åsikt" som ökat.

Enligt Ulrika Andersson kan en förklaring vara att rapporteringen om coronapandemin främst haft ett nationellt fokus, medan tidningarna har sin styrka i det lokala nyhetsmaterialet.

Fakta: Som-institutet

Finns vid Göteborgs universitet. Förkortningen Som står för samhälle, opinion och medier.

Frågor skickas med post till personer i åldern 16–85 år, som valts ut slumpmässigt ur folkbokföringen.

Andelen svarande i de årliga undersökningarna har sakta sjunkit från cirka 65–70 procent på 1980-talet till ungefär 50 procent de senaste åren.

Den extra undersökningen under andra kvartalet skickades till 6 000 personer. Svarsfrekvensen blev 44 procent.

Forskarna vid Som brukar framhålla att det viktigaste i resultaten är att se tydliga förändringar, inte de exakta procenttalen.

Källa: Som-institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!