Sveriges uttalade mål har varit 100 000 tester i veckan för pågående covid-19-sjukdom. Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att numerären inte är så viktig.
– När vi tog fram den här strategin i mitten på april gjorde vi beräkningar på antalet tester som vi antog att det skulle finnas ett behov av, enligt den situation vi befann oss i då, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på myndigheten.
Då hade Sverige drygt 40 nya IVA-fall per dag. I dag är siffran 10–15 nya fall per dag, en minskning ner till ungefär en tredjedel.
– Det gör att vi också ser över de här beräkningarna, och kan konstatera att det är svårt att göra estimeringar av hur många fall vi anser ska testas för att vi ska ha "mättat" vårt behov. Jag vill på det här sättet peka på att vi lämnar fokus på numerären i det här och i stället vill fokusera på att vi måste etablera en ändamålsenlig testning som fyller behoven, säger Tegmark Wisell.
Ingen huggsexa
Hur många tester som kan komma att behövas framöver kan hon inte svara på.
– Det vi ser är att det är viktigt att vi har en hög kapacitet, för vi vet inte vilken vändning epidemin kommer att ta, och vi ser att det bör finnas en kapacitet som bör ligga i den storleksordningen vi tidigare kommunicerat. Men behovet kommer att variera under utvecklingen.
I helgen uttryckte socialminister Lena Hallengren (S) att hon varit "naiv" när hon utlovade 100 000 tester i veckan. Hon hade trott att det skulle bli huggsexa mellan regionerna om att få utnyttja den utbyggda analyskapaciteten. Enligt regionerna har det dock varit svårt att bland annat få logistiken för en utökad testning på plats.
Förra veckan testades knappt 28 800 personer för pågående infektion med det nya coronaviruset, vilket är cirka 4 000 färre jämfört med veckan före. Hallengren är missnöjd med att testerna inte ökar mer, men tror att Kristihimmelfärdshelgen kan ha spelat in.
– Jag tänker inte på något sätt backa från målet om 100 000 tester, det är den storleksordning vi borde ha, säger Hallengren apropå frågor om antalet är mindre viktigt.
– Men man kan ha testning som ser lite olika ut i landet. Har man få smittade kan man ha mycket mer av smittspårning, det är det som jag ser som den framkomliga vägen när vi får ner smittspridningen, säger hon.
Nya testaktörer
Syftet med utökad testning är dels att förhindra smittspridning och därmed rädda liv, dels att få samhället att fungera genom att osmittade personer kan återgå till arbetet.
Förra veckan gav regeringen beskedet att fler sjuka ska få provta sig, men en läkare måste göra bedömningen och det ska ske först då en person varit sjuk en längre tid. Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, anser dock att Sverige måste vässa sin strategi för provtagning och ge alla som har feber, hosta eller andra misstänkta symptom som kan tyda på covid-19 chansen att testa sig.
– Även de som inte har så pass allvarliga symptom så att de behöver bli inskrivna ska testas. Det är mer av ett preventivt syfte och handlar om att minska smittan, säger Tove Fall.
För att få till en bred testning av samtliga med symptom kan det krävas en parallell organisation, utanför regionerna, som sköter verksamheten, framhåller hon.
– I Danmark har man nu mobiliserat 50 000 prover i veckan just av den anledningen, där man kan gå in och göra tester utan att ha uppsökt läkare, säger hon.
Bryta smittkedjor
Det är samtidigt viktigt att testningen också följs av åtgärder, och det handlar både om isolering och smittspårning av nära anhöriga och andra kontakter.
– Kan vi bryta några smittkedjor så kommer ju det att leda till färre smittade och färre sjuka.
Invändningar finns dock om att det ännu är för tidigt att testa och smittspåra brett. Eftersom antalet smittade fortfarande är så pass stort skulle det ta för stora resurser i anspråk.
– Det är oerhört stora ekonomiska konsekvenser på hela samhället att fortsätta ha en pågående stor samhällssmitta. Ju mer vi kan få ner den och ju snabbare, desto mer kommer den investeringen att löna sig, säger Tove Fall.