Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) publicerade på fredagen en rapport om pandemin och hälso- och sjukvården 2020. Där jämförs bland annat den första pandemivågen med den andra, samt helåret 2020 med föregående år.

Under den andra pandemivågen (oktober–december) fick fler patienter med covid läggas in på sjukhus än under den första (mars–juni). Antalet dagar som patienter med covid behövt slutenvård minskade dock under den andra vågen, liksom andelen patienter som behövde intensivvård. Andelen patienter som avlidit i covid-19 har också minskat.

– Vården har lärt sig mycket om covid-19 det senaste året. En viktig anledning till att patienter som insjuknat har kunnat tillfriskna fortare under andra vågen är att man utvecklat bättre behandlingsmetoder och program för covidpatienter, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKR.

Stor osäkerhet

Övrig vård har också kunnat upprätthållas i högre utsträckning än under den första pandemivågen. I mars till juni minskade antalet planerade operationer och behandlingar med 35 procent jämfört med samma period 2019. Under oktober till december var motsvarande siffra 7 procent.

– Under inledningen till den första vågen var osäkerheten stor kring vad det skulle innebära för de akuta vårdbehoven. Man behövde planera för en stor belastning och ställde därför in planerad vård i större utsträckning för att ha den där säkerhetsmarginalen, säger Fredrik Lennartsson.

Mindre resurskrävande

Jämfört med helåret 2019 genomfördes enligt SKR cirka 100 000 förre behandlingar och operationer än under 2020.

– Närmare 85 procent av alla operationer genomfördes dock, vilket är bättre än man kunnat befara med tanke på den stora belastning som covidvården inneburit. Under hösten ser vi att beredskapen har kunnat planeras bättre, och därför har man inte inte behövt anpassa den övriga vården lika mycket som tidigare. Även om det varit en större belastning har den inte varit lika resurskrävande, säger Fredrik Lennartsson.